Bakgrund: Marknadens riskpremie kan förklaras som den förväntade avkastning en investerare kräver för att acceptera en viss risk. Hur riskpremien skall bestämmas har stått i fokus för omfattande debatter de senaste åren men fortfarande har ingen ultimat lösning infunnit sig. Det finns två huvudsakliga tillvägagångssätt för att uppskatta riskpremien. Det ena att använda historisk data över aktieutvecklingen och därefter förvänta sig att en framtida utveckling kommer att vara likvärdig. Den andra är att göra uppskattningar av den framtida utvecklingen, så som framtida utdelningar, framtida vinster, BNP och inflation och därifrån göra en uppskattning utav riskpremien. Att använda sig av historiska värden har tidigare varit en accepterad metod både i den akademiska och finansiella värden men då den på senare tid har mötts av omfattande kritik, har modeller baserade på uppskattningar av framtiden vuxit sig starkare.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en djupgående beskrivning av hur svenska finansiella företag uppskattar och hanterar riskpremium för den svenska aktiemarknaden. Därigenom fanns en avsikt att studera vilken metod som främst användes, hur viktigt riskpremium i form av ett investeringsinstrument var, och morgondagens betydelse av riskpremium.

Metod: Författarna använde sig av en kvalitativ metod, där det empiriska materialet samlades in med hjälp av personliga intervjuer. Intervjufrågor av öppen karaktär skickades ut till respondenterna i förväg, och intervjuerna ägde därefter rum i Stockholm och Göteborg. I den teoretiska referensramen användes både så kallad primär och sekundär litteratur för att kunna redogöra en övergripande bild av problemområdet. Den primära litteraturen, som framförallt ligger till grund för kapitel tre, sågs extra viktig att inkludera då den möjliggjorde en minskad subjektivitet som annars hade riskerat att belasta uppsatsen.

Resultat: Resultaten visade en varierad syn mellan respondenterna där vissa ansåg att riskpremien hade ringa betydelse och andra att det var en mycket viktig variabel. Överlag fanns det dock ett ökat intresse de senaste åren. Även val av metod varierade och vare sig historisk data eller framtida uppskattningar kunde sägas ha ett övertag bland användarna. Avslutningsvis såg författarna ett ökat intresse för de ingående variablerna i modeller som baseras på framtida förväntade värden och kunde därav visa att den framtida debatten sannolikt kommer att behandla vilka variabler som bör inkluderas i denna typ av modeller och hur de bör uppskattas.