Politiskt Intresse och Politisk Apati i Sverige (1960-1998): Ett mångteoretiskt perspektiv
2006 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hp
Student thesis
Abstract [sv]
Föreliggande uppsats kartlägger det politiska intressets och den politiska apatins utveckling i Sverige under 1900-talets senare hälft. Det undersöks också hur antalet ”nya”, så kallade icke traditionella partier med mandat i kommunfullmäktige, förändrats under samma tidsperiod. Genom att förankra studiet av det politiska intresset i en explicit teoretisk grund (ett av uppsatsens syften), som i stor utsträckning förbisetts i tidigare undersökningar, härleddes hypotesen att det politiska intresset torde ha ökat parallellt med ökningen av antalet ”nya” partier i kommunfullmäktige, men likaså med minskningen av etablerade partiers medlemmar och en stigande politikermisstro. Underförstått i detta antagande ligger att begreppet politiskt intresse inte låter sig reduceras till ett intresse för etablerade politiska institutioner – en tes som genomgående drivs i uppsatsen. Hopfogandet av en teoretisk grundval för det politiska intressebegreppet innebar också att betydligt fler mått på politiskt intresse och politisk apati, än de i föregående studier hittills få använda mått, kunde härledas i denna undersökning – medförande en förbättrad reliabilitet. Rådata inhämtades från de svenska valundersökningarna. Resultatet bekräftar det antagna sambandet mellan å ena sidan ökad partitillförsel och å andra sidan ökat politiskt intresse och sjunkande apati. Resultatet visar även att den politiska apatin är avsevärt mycket lägre än vad som påvisats i andra undersökningar, och att apatin i stort sätt sjunkit konstant sedan 1960-talet. Dock kan en ökning av den politiska apatin urskiljas i slutet av 1990-talet. Avslutningsvis diskuteras det politiska intressets väsen. Det görs gällande, till skillnad från den gängse uppfattningen, att en sjunkande politisk apati och ett stigande politiskt intresse har sin förklaring i en utbredning av särintressen, knapphet, mångfald, specialisering, värderelativism och i avsaknaden av en gemensam politisk ”myt” i moderna västerländska samhällen. Den motsatta förklaringen framförs emellertid ofta, nämligen att särintressen får medborgarna att tappa intresset för politik – den gemensamma angelägenheten – och apatiskt vända den ryggen. Men denna förklaring och definition av det politiska intressebegreppet, som betraktar särintressen som ”opolitiska” intressen och fråntar dem en roll som politiska drivkrafter, riskerar att göra etablerade politiska institutioner till självändamål. Därmed kontrasterar förklaringen mer eller mindre den representativa demokratins grundtanke: att politik skall spegla samhället och att politik är ett medel. För att undvika att göra redan institutionaliserad politik till aristoteliska självändamål, avrundas uppsatsen med ett förtydligande och en återformulering av en nygammal, liberalistisk politisk intresseontologi.
Abstract [en]
The presented paper maps out the development of political interest and political apathy in Sweden in the latter part of the 20th century. Also, it is investigated how the number of “new” – non traditional – parties with seats in the municipality, has changed during the refered period of time. By anchoring the research of political interest in a explicit theoretical foundation (one of the papers purpuses), wich highly has been disregarded in earlier research, it was hypothesized that the political interest has increased parallelly with an increasing number of “new” parties in the municipality, but also with an decreasing number of members in established parties and a increased general political distrust. Implicit, this hypothesis claims that the concpetion of political interest not can be reduced to mean the same as an interest in established political institutions – a thesis that is pinpointed throughout the paper. The forward-bringing of a theoretical foundation of the concpetion of political interest, also implied that significantly more measurements of the concept, than is used in other studies, could be deduced within the framwork of this study – improving reliability. Empirical data was mainly collected from the Swedish election studies. The results confirm the hypothesized correlation between increased political interest, decreased political apathy and a growing number of new parties at the local level. As well, it is showed that the political apathy is considerably lower than it has been claimed in other inquiries, and that the apathy almost constantly has decreased since the 1960th. Although, a small increase in the political apathy seems to arise in the late 1990th. Finally, the ontology of the political interest is discussed. It is argued, unlike the general understanding of politics, that the decrease in poltical apathy and the increase in political interest have its explanation in a spreading and prevalence of “special interests”, scarcity, manifoldness, specialization, and value-relativism, and in a loss of a common political “myth” in modern western societies. Although, the opposite explanation is often put forward, namely that “special interests” makes citizens losing interest in political issues – common concerns – and apathical turning its back. But, this explanation and definition of the concept of political interest, that sees special interests as “unpolitical” interests with limited political significance, risks doing established political institutions to ends in themselves. Thererfore, the explanation more or less contrasts the main idea of representative democracy, that is: politics is aimed at mirroring and reflecting society, and politic is a “mean”. In order to avoid doing established political instituions to Aristotelian ends in themselves, the paper is finally reformulating and clarifyinging a blend of new and old liberalistic ontology of political interest.
Place, publisher, year, edition, pages
2006. , p. 44
Keywords [sv]
Politiskt Intresse, Politisk Apati
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hj:diva-399OAI: oai:DiVA.org:hj-399DiVA, id: diva2:4108
Uppsok
samhälle/juridik
Supervisors
Examiners
2006-06-132006-06-132018-01-12