Etnisk diskriminering är ett fenomen som kommit att bli allt mer vanligt förekommande i den mediala debatten. Sedan några år tillbaka utreds också diskrimineringstendenserna från statens sida, och nyligen har mer anslag garanterats statens särskilda utredare. Förekomsten av debatt och utredning vittnar om att det är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem som i längden är ohållbart. Med ständigt växande minoritetsgrupper och framväxten av ett allt-mer multietniskt samhälle i Sverige är det därför viktigt att så snabbt som möjligt komma ur den problematik som idag tar form genom etnisk diskriminering. Det finns en bred upp-fattning om att bekämpningen av etnisk diskriminering utgör nyckeln till integration, mång-fald och jämlikhet.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i invandrarhistoriken som är den största bidragande faktorn till att Sverige idag är multietniskt. Sedan löper uppsatsen vidare genom att med hjälp artiklar, litteratur, utredningar, rapporter m.m. visa hur diskrimineringen ser ut idag, var den förekommer, vilka förklaringar den har samt att påvisa åtgärdsbehovet. Mycket av detta faller givetvis inom ramen för den existerande samhällstrukturen och en mängd teori-er finns om hur både rasism och diskriminering yttrar sig.

I litteraturen beskrivs diskrimineringen som ett strukturellt problem där alla samhällsnivåer är inblandade, vilket förstås innebär att det krävs stor kraftsamling på alla områden mot diskriminering. Jag menar här att en mycket god bas för att finna felen samt föreslå riktlin-jer för fortsatt antidiskrimineringsarbete bör starta på individnivå. Uppsatsen fortsätter där-för naturligt genom att resultaten av en intervjuserie som gjorts vid Högskolan i Jönköping presenteras och analyseras. Mot bakgrund av den teoribildning som läggs fram i början av uppsatsen dras sedan slutsatser baserade på befintliga teorier och resultat som de personer som intervjuats har redovisat.

Idag görs redan en hel del för att bekämpa etnisk diskriminering, men det är egentligen skrämmande lite med tanke hur vanligt fenomenet är. I december 2004 kom rapporter i media som visade att över en tredjedel av 4000 personer som tillfrågats svarade att de blivit diskriminerade, flera av dem systematiskt. Där lades också konkreta åtgärdsförslag fram på vad som behöver göras. Utvecklingen är dock mycket långsam och det finns ett brett miss-troende bland invandrade svenskar för att staten och samhället aktivt handlar för att stävja diskrimineringen.

I uppsatsen skisseras dels förslag på åtgärder som baseras på vad som kan bekräftas och vad som kan förkastas av de svar som intervjuserien gett, dels varför utvecklingen är så trögrörlig. Denna typ av problematik är komplex, men genom uppsatsens förlopp kommer grunden till problematiken klarlägga. Genom ett gediget fokus på individuella åsikter, upp-fattningar och erfarenheter läggs flertalet svarsalternativ fram.