Anställda som tilldelas gratis aktier eller förvärvar aktier till ett pris under marknadsvärde i företaget de är anställda i erhåller en förmån som ska tjänstebeskattas. Enligt den lagstadgade värdepappersregeln ska en skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor ta upp den som intäkt det beskattningsår som förvärvet sker. Förvärven är vanligtvis förenade med förfoganderättsinskränkningar såsom överlåtelseförbud under en bestämd tidsperiod och krav på fortsatt anställning. Vid en överblick av praxis på området kan det konstateras att det därmed inte går att utläsa en bestämd tidpunkt för när ett förvärv anses ha inträffat. Syftet med uppsatsen är att utreda de lege lata huruvida värdepappersregelns syfte uppfyllts och att utifrån den utredningen belysa om det de lege ferenda finns behov av en ändring av värdepappersregeln. Syftet med lagregeln utreds med utgångspunkt från lagtexten. För att få en djupare förståelse av syftet har förarbeten och praxis studerats. Studier av praxis är en stor del av uppsatsens metod då den presenterar tillämpningen av värdepappersregeln de lege lata. Utredningen visar att värdepappersregeln är svårtillämpad, främst beroende på bristfälliga definitioner av dess rekvisit. Syftet med värdepappersregeln kan till viss del anses uppfyllt då Regeringsrätten i två domar från 2009 dömt i linje med lagregeln. Det står klart att det är ett civilrättsligt förvärv som åsyftas i lagregeln. Av utredningen framgår även att en del av syftet med värdepappersregeln torde vara att för att värdepappersregeln ska bli tillämplig måste det utredas huruvida det är fråga om ett värdepapper. En sådan utredning saknades i nämnda domar, därmed får det fortfarande anses oklart hur bedömningen av värdepappersstatus ska göras. Lagregeln anses därmed inte tillräckligt förutsägbar, varmed en översyn får anses nödvändig.

Employees can receive free shares or pay a price for the shares below market value in the company where they are employed. According to the legislative provision, called, the securities rule, the benefit that the employee receives shall be taxed the same year as the acquisition takes place. The acquisition is usually associated with restrictions such as a ban of transfer of the shares for a specified time and requirements for continued employment. Case law in this area shows that it is therefore not possible to identify a specific time for when an acquisition can be considered to have occurred. The purpose of this paper is to examine de lege lata whether the purpose of the securities rule is fulfilled and, based on that, investigate de lege ferenda if there is a need for an amendment of the securities rule. The purpose of the legislative provision is investigated on the basis of the text. Preparatory work and case law has been studied to get a deeper understanding of the legislative provision and the application of the securities rule de lege lata. The investigation shows that the securities rule is difficult to apply, mainly due to unclear definitions of the prerequisites that must be met for its applicability. The purpose of the securities rule has partly been satisfied in two judgments from 2009 where the Supreme Administrative Court ruled in line with the securities rule. It is clear that there is a civil-rights acquisition that is referred to in the legislative provision. Furthermore, it can be considered that one part of the securities rule is that it must be determined whether or not a security paper is at hand in order to decide the application of the rule. Such investigation was lacking in these judgments, therefore, assessment of security status is still considered unclear. The legislative provision is thus considered not sufficiently predictable and a review may be necessary.