Tvåvägshandel dominerar handeln för marknadsekonomier. Uppsatsen undersöker om två-vägshandeln för EU:s transitionsekonomier har ökat under de senaste åren, till följd av att dessa länder borde kommit ytterligare en bit på väg mot att bli marknadsekonomier. Upp-satsen använder en modell med landspecifika förklaringsfaktorer till tvåvägshandeln mellan Sverige och EU:s transitionsekonomier för fyra industrisektorer. I modellen inkluderas också andra transitionsekonomier samt marknadsekonomier i Europa. Förklaringsfaktorer-na är skillnad i inkomst/capita samt landstorlek, avstånd, medlemskap i en tullunion och gemensam kultur.

Beräkningarna av andelen tvåvägshandel visar att denna generellt har ökat mellan perioder-na 1995-2000 och 2001-2006 för EU:s transitionsekonomier. Länder som Estland och Po-len kommer till och med upp i samma nivåer som vissa marknadsekonomier. Även BNP/capita har ökat för dessa länder, men de ligger fortfarande långt efter marknadseko-nomierna. Tvåvägshandeln är störst för EU:s transitionsekonomier inom sektorn diverse färdiga varor (varugrupp SITC 8) och minst inom sektorn produkter av kemiska och när-stående industrier (varugrupp SITC 5). Därmed kan konstateras att EU:s transitionseko-nomier kommit längst i utveckling när det gäller varugruppen SITC 8 och tvärtom gällande varugruppen SITC 5. En särskild analys av sambandet mellan tvåvägshandeln och BNP/capita visar att sambandet är störst just för varugrupp SITC 5 och minst för varu-grupp SITC 8. Dessutom minskar sambandet för alla fyra industrisektorerna mellan de båda perioderna. Tvåvägshandeln har relativt sett ökat mer än BNP/capita, och det finns därmed fler förklaringar till tvåvägshandeln än bara utveckling av inkomstnivå. Övriga fem variabler i modellen är inte heller genomgående signifikanta och det finns således fler för-klaringsfaktorer till tvåvägshandeln än de som ingår i modellen. Utländska investeringar är ett sådant exempel. Precis som för sambandet mellan tvåvägshandeln och BNP/capita blir även modellens regressionsresultat genomgående sämre under den andra perioden, samt att resultaten blir bäst för SITC 5 i båda perioderna, och sämst för SITC 8. Genom en analys av de relativa avvikelserna kan konstateras att modellen bäst förklarar marknadsekonomi-ernas tvåvägshandel, sedan EU:s transitionsekonomiers och sist övriga transitionsekonomi-ers tvåvägshandel. Förslag till fortsatta studier är att införa industrispecifika egenskaper i modellen, att inkludera fler länder och att exkludera några länder som bidrog till att försäm-ra resultaten. Dessutom kan en analys av tvåvägshandeln för varugrupperna på en mer de-taljerad nivå inkluderas för att ytterligare förklara andelen tvåvägshandel på ensiffrig nivå.