Elever som efter avslutad grundskola börjar studera på gymnasial nivå, har i sitt slutbetyg med sig åtminstone betyget G i matematik. Trots detta får många elever svårigheter med att klara av den inledande matematikundervisningen på gymnasiet.

Syftet med denna studie har varit att genom ett elevperspektiv, beskriva och lyfta fram de likheter och skillnader som en grupp elever upplever mellan matematikundervisningen på grundskolans senare år och på gymnasiet. Frågeställningen har varit:

- Vilka likheter/skillnader upplever eleverna mellan gymnasieskolans obligatoriska A-kurs i matematik och grundskolans matematikundervisning?

Studien har genomförts med en fenomenografisk utgångspunkt där kvalitativt halvstrukturerade intervjuer har använts. I studien har åtta elever intervjuats.

Resultatet av studien presenters i fem kategorier. Kategorierna är undervisningens variation, bedömning, lärarens roll, gruppstorlek samt matematikens struktur och innehåll. Kategorierna har vuxit fram utifrån analys av elevernas utsagor där likheter och skillnader lyfts fram. I elevernas utsagor framträder en bild där undervisningen på grundskolans senare år i större utsträckning än på gymnasiet, skapar variation i arbetssättet under lektionerna. Där har praktiska moment och grupparbeten förekommit som komplement till de lärarstyrda genomgångarna. Eleverna uttrycker också tydliga skillnader i hur de anser sig bli bedömda på de olika utbildningsnivåerna. På grundskolan framträder en bild, där lärarnas bedömning grundas på elevernas arbetsinsats under lektionerna, att eleverna kämpar på med matematiken, medan lärarnas bedömning på gymnasiet i stor utsträckning fokuserar på provresultat, där det nationella provet utgör en betydande del. Eleverna upplever också att de hade en närmare relation till sina lärare på grundskolan jämfört med på gymnasiet. Det matematiska innehållet upplevs också som svårare på gymnasiet. Eleverna beskriver bland annat att gymnasiets högre tempo samt strukturen på det matematiska innehållet bidrar till detta.