Syftet med studien är att beskriva och analysera elevers och lärares uppfattningar om elevdemokrati i undervisningen. Frågeställningarna som vi utgår ifrån är följande:

• Hur uppfattar elever elevdemokrati?

• Hur arbetar lärare för att utföra uppdraget att ”undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer”?

• Hur påverkar ett demokratiskt arbetssätt undervisningen och elever?

• Hur uppfattar elever och lärare betydelsen av elevdemokrati?

Studien bygger på kvalitativa intervjuer med både lärare och elever i årskurs fyra. Vi har genomfört intervjuerna i sex klasser med en lärare och tre elever från varje klass.

Efter genomförandet av studien har vi fått en tydligare bild av hur elevinflytande kan se ut i skolan och vilken betydelsefull, svår och utmanande uppgift lärarna har att uppfylla läroplanens mål att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Till stor del tycker vi att lärarnas och elevernas syn på hur elevinflytandet i klassrummet fungerar stämmer väl överens.

Vi uppmärksammade att alla lärare jobbar för att eleverna ska ha inflytande i skolan, det skiljer sig däremot hur mycket inflytande eleverna har och över vad. Lärarna verkade inte låta elevdemokrati genomsyra all undervisning utan de lät eleverna ha inflytande inom vissa ämnen och på lektioner då lärarna ansåg att det passade.

Eleverna ansåg att de fick ha ett visst inflytande över undervisningen och att lärarna till en viss grad tog till vara på deras idéer. Det eleverna beskrev att de hade mest inflytande över var arbetssätt och redovisningsformer.