Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som många gånger varit ifrågasatt som diagnos. Sjukdomen medför kronisk och utbredd smärta, fatigue, sömnstörningar och koncentrationssvårigheter. Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metoden som använts var en litteraturöversikt baserad på tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatartiklarna sammanställdes och redovisades i fyra kategorier: En omedgörlig kropp, Ett förändrat vardagsliv, Brist på respekt och stöd från omgivningen och Acceptera och lära sig leva med sin sjukdom. Resultatet visade att sjukdomen påverkade den drabbades liv på många olika sätt. Att leva med fibromyalgi innebar en livsförändring där sjukdomen begränsade det vardagliga livet. De drabbade hade inte bara sin kropp och sina symtom att kämpa emot, många var även tvungna att kämpa för att bli accepterade och trodda av sin omgivning. Slutsatsen var att det fanns en ständig kamp där de drabbade behövde få bekräftelse och känna att bland annat anhöriga och vårdpersonal tog dem på allvar. Det krävs uppmuntran och stöttning från vårdpersonalen för att personer med fibromyalgi ska prata om sina känslor och upplevelser. På detta sätt kan personen uppnå välbefinnande.

Fibromyalgia is a chronic disease that often has been questioned as a diagnosis. The disease causes chronic and widespread pain, fatigue, sleep disturbances and concentration difficulties. The aim was to describe experiences of living with fibromyalgia. The method used was a literature study based on thirteen qualitative scientific articles. The articles used in the result were compiled and presented in four categories: An intransigent body, A changed life, Lack of respect and support from the surroundings and To accept and learn how to live with the illness. The result showed that fibromyalgia affected the lives of the persons in many different ways. Living with fibromyalgia was a life-change in which the disease limited the everyday life. The persons didn’t only fight against the symptoms, but were even forced to fight to be accepted and trusted by their surroundings. The conclusion that can be drawn is that there was a continuous struggle in which the persons had to obtain confirmation and to know that their families and caregivers took them seriously. Encouragement and support from the caregivers is needed in order to help the patient so that he or she can achieve well-being.