Arbetet inom vården består av mänskliga möten, där man informerar, instruerar, sätter mål, utvärderar, handleder och undervisar. Pedagogiska handlingar problematiseras sällan, man upprepar ofta ”oreflekterat ” egna skolerfarenheter. Denna studie är en del av en multicenterstudie där fokus sätts på yrkesutövarna. Delstudien syfte är att identifiera de pedagogiska processer (PP) som förekommer i läkares vardag, hur medvetna de är och hur utvecklade de är med avseende att skapa optimalt lärande.

Två läkare intervjuades var och en vid tre skilda tillfällen i slutet av sina arbetsdagar. Vid varje tillfälle ställdes en öppen fråga om att beskriva sin arbetsdag. Vid respektive tillfälle ställdes olika frågor ; Vad är lärande för dig ? Vad innebär det att kunna sitt jobb ? Vad betyder sammanhanget ? Intervjuerna bandades, transkriberades och analyserades avseende meningsbärande enheter och verb. Analyserna genomfördes individuellt och i forskargruppen bestående av, en arbetsterapeut och en sjuksköterska som genomfört motsvarande intervjuer i sina professioner samt en bitr. professor i pedagogik. Validerande intervjuer genomfördes i fokusgrupper (FG) i respektive profession. En grupp med fem läkare i olika specialiteter fick besvara vilka PP som fanns i deras dagliga arbete. De läste en text från analysen av de sex individuella intervjuerna (II), tog ställning och kompletterande. Samma form av dokumentation och analysmetoder användes på valideringen.

Det fanns många PP där läkarna bidrog till patienters, närståendes, andra läkares, andra professioners, studenters eller eget lärande. Deltagarna i FG stimulerades av varandra, blev engagerade av likheter och olikheter i varandras arbete och bekräftade med emfas den skriftliga analysen i II. Den medicinska processen har i sig ett flertal PP där läkarna själva lär om den enskilde patienten. PP kan sammanfattas i spiralformade processer innehållande; avläsa, färdrikta, lärstödja, avläsa ….., som löper sammanvävt med de medicinska processerna. Medvetet välutvecklade pedagogiska processer är mindre vanligt förekommande. Vid studenthandledning, ST-läkares lärande, utvecklingsarbete eller rena utbildningssituationer var PP mer i förgrunden.

Delstudien visar att läkares arbete innehåller en stor mängd PP. Både medvetenhet om och genomförandet av potentiella lärsituationer för såväl patienter, närstående och professionella har förutsättningar att utvecklas. Det kan sannolikt gynna patienters vårdresultat , förståelse, delaktighet och tillfredställelse samt professionellas lärande och samarbete. Fortsatta studier behövs för hur detta kan utvecklas.