The purpose of this thesis has been to analyse seven major factors that tend to influence the rate of early retirement in Sweden. The scope of data was gathered for every municipality in Sweden. Economic theories of labour supply, Moral Hazard, Adverse Selection and the Insurance Model were used to analyse the empirical results. In the analysis, earlier studies of the rate of sickness absence were important and used as a framework in choosing the explanatory variables for the econometric model. The analysed variables were; average income, average sickness days, educational level, foreign born, public sector employment, unemployment and the share of women in the population. As a consequence of the rift that occurred in 2003, when the average sickness days decreased and disbursed early retirements simultaneously increased, the relationship between these two variables was given special attention. The empirical findings confirmed our conjectures and were consistent with earlier research. Average income and the level of education were negatively related to the rate of early retirement. Moreover foreign born, average sickness days and unemployment showed a positive relation to early retirement. The relationship between average sickness days and early retirement had statistically changed and decreased between the years. A possibility is that other factors, such as changed social norms and increased stress in society (which are difficult to measure in a statistical and economical sense) might have become more relevant in explaining the rate of early retirement.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera sju viktiga faktorer som tenderar att påverka graden av förtidspensionering i Sverige. Data omfånget insamlades för alla kommuner i Sverige. Ekonomiska teorier om arbetsutbud, Moral Hazard, Adverse Selection och Insurance Model användes för att analysera de empiriska resultaten. I analysen var tidigare studier utav graden av sjukfrånvaro viktig och användes som ramverk i valet av de förklarande variablerna till den ekonometriska modellen. De analyserade variablerna var; medelinkomst, genom-snittliga sjukdagar, utbildningsnivå, utlandsfödda, offentligt anställda, arbetslöshet och andelen kvinnor i befolkningen. Som en konsekvens utav den klyfta som uppstod 2003, när de genomsnittliga sjukdagarna minskade och utbetalda förtidspensioner samtidigt ökade, gavs sambandet mellan dessa två variabler speciell uppmärksamhet. De empiriska iakttagelserna bekräftade våra förväntningar och stämde överens med tidigare forskning. Medelinkomst och utbildningsnivå var negativt relaterade till graden av förtidspensionering. Dessutom var utlandsfödd, genomsnittliga sjukdagar och arbetslöshet positivt relaterade till förtidspensionering. Relationen mellan de genomsnittliga sjukdagarna och graden av förtidspensionering hade statistiskt sätt ändrats genom att ha minskat mellan åren. En tänkbar förklaring till detta skulle kunna vara att andra faktorer, såsom skiftande sociala normer och en ökande stress i samhället (vilka är svåra att mäta statistiskt och ekonomiskt) kan ha blivit mer relevanta i att förklara graden av förtidspensionering.