Muntorrhet är ett folkhälsoproblem. Prevalensen ökar med stigande ålder, det vill säga med ökad sjukdomsprevalens och medicinering. Eftersom saliven är viktig för både ätande, tal, allmänt välbefinnande och immunförsvar, får muntorrhet en rad negativa effekter. Det är därför angeläget att diagnostisera muntorrhet, särskilt hos gruppen äldre, som är påtagligt sårbar för undernäring och oral sjukdomsutveckling. För detta ändamål skulle ett instrument, som är oberoende av klinisk mätning av salivsekretion, det vill säga ett frågeformulär, vara värdefullt för vård- och omsorgspersonal. Nyligen presenterades ett nytt visual Analogue Scale (VAS)-instrumetn, som visat sig ha reliabilitet och validitet i en grupp av 36 friska individer (18-77 år) med farmakologiskt framkallad muntorrhet. Syftet var att, hos äldre i kommunalt boende undersöka: -det nya VAS-isntrumentet avseende (i) reliabilitet och (ii) validitet att identifiera såväl salivsekretionshastigheten som objektivt och subjektivt muntorra personer - sambanden mellan objektiv och subjektiv muntorrhet och munhälsorelaterad livskvalitet mätt med OHIP14. Totalt ombads 50 äldre, boende på tre äldreboenden, dels att besvara testinstrumentet (VAS) två gånger, dels att utföra två referensmetoder: att registrera objektiv muntorrhet genom salivmätning och besvara ett etablerat instrument för registrering av subjektiv muntorrhet. Munhälsorelaterad livskvalitet mättes med instrumentet OHIP14. Den slutliga undersökningsgruppen bestod av 41 äldre (83-88 år). VAS-instrumentet som helhet hade hög reliabilitet r=0,607; p<0,01, liksom alla enskilda frågor, utom en. För denna undersökningsgrupp saknade instrumentet validitet att prediktera såväl variation i salivsekretion som objektivt muntorra individer, men uppvisade hög validitet för identifiering av subjektivt muntorrhet i relation till referensfrågorna (r=0,746; p<0,01). Ett signifikant samband fanns mellan objektiv och subjektiv muntorrhet och munhälsorelaterad livskvalitet.

Slutsats: VAS-instrumentet har hög reliabilitet och validitet för mätning av subjektiv muntorrhet, men tycks sakna validitet för att identifiera äldre med objektiv muntorrhet. Vidare har muntorrhet signifikanta samband med munhälsorelaterad livskvalitet, vilket styrker värdet av att diagnostisera muntorrhet som ett led i att hitta lämpliga preventionsmetoder