Vid införandet av Lissabonfördraget var unionens tanke att införa flertalet förändringar i syfte att bland annat effektivisera och klargöra unionens arbete. En stor förändring var också införandet av de ändringar som har till syfte att göra EU mer demokratiskt. Europaparlamentet får i och med införandet av Lissabonfördraget befogenheter inom fler områden och det förra medbeslutandeförfarandet blir nu det ordinarie. Den största förändringen är dock införandet av medborgarinitiativet. Våren 2010 lade kommissionen fram ett lagförslag med krav på vad ett medborgarinitiativ ska innehålla. Detta var ett förslag som skilde sig mycket mot det som stadgas i fördragstexten och gör det mycket mer komplicerat att genomföra ett initiativ. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka om de införda förändringarna kommer leda till ett mer demokratiskt EU och om den föreslagna förordningen kommer inskränka medborgarinitiativet så mycket att det kan anses som en fördragsändring. I uppsatsen beskrivs de olika förändringar som gjorts i och med införandet av Lissabonfördraget för att sedan följas upp av en analys av de förändringar som har gjorts i syfte att göra unionen mer demokratisk. De införda ändringarna kommer enligt författaren att leda till ett mer demokratiskt EU men inte med den verkan som kanske hade hoppats när fördraget skrevs under. Medborgarinitiativet kommer möjliggöra påverkan från nytt håll även om den föreslagna förordningen kommer göra det mer komplicerat än det som stadgas i FEU. De införda kraven är omfattande men de är inte oproportionerliga och de kan rättfärdigas bland annat med tanke på risk för förfalskning av namnunderskrifter och minskad seriositet i förslagen. Förändringarna kommer mer att utöka unionsmedborgarnas möjlighet att påverka än att utöka den reella påverkan.