Begreppet ansvarsredovisning har många olika meningar, och har fått en allt större betydelse för företagens kommunikation. Samhället ställer krav på organisationernas och företagens etik, sociala ansvar och miljöansvar enligt litteraturen. Trots dessa krav är företagens och organisationernas ansvarsredovisning till stor del frivillig. Den lågkonjunktur som råder i Sverige och i övriga världen kan också antas ha påverkat kraven på företagen, att ta ett större samhälligt ansvar. Allmänheten ställer också större krav på att informationen redovisas på ett korrekt sätt, och att informationen är tillförlitlig.

Syftet med denna uppsats är att utifrån studiens frågor beskriva innebörden av begreppet ansvarsredovisning. Resultatet visar att ansvar har en teknisk innebörd som kräver tekniska färdigheter och kommunikation, men har även en social dimension som blir allt viktigare. Hur kan ansvarsredovisning beskrivas i ett organisatoriskt sammanhang, samt den tekniska dimensionen av ansvarsredovisningen? Vi har studerat organisationen ur ett organisatoriskt perspektiv. Studiens resultat karakteriseras genom två olika former, den sociala och den tekniska.

Studien är baserad på det induktiva perspektivet. Undersökningsstrategin är deskriptiv och explorativ. Vi använder en multipel teoretisk referensram för att berika analysen av insamlade materialet.

Tillämpning av multipla teorier resulterade i en i en klar koppling mellan teori och praktik. Företag och organisationer vill framstå i ”god dager” i media som en ansvarsfull enhet.Ansvarsredovisning balanserar förhållandet mellan intressenters krav och företagens och organisationernas ansvar.Ansvarsredovisningens betydelse ökar stadigt, trots att lagkravet för ansvarsredovisning är minimalt. Vi tror att ansvarsredovisningen har kommit för att stanna.