Syfte och mål med projektet: Syftet med projektet var att skapa en modell för gemensam utveckling och användning av ämnesövergripande nätbaserade kurser vid Högskolan i Jönköping. Digitala lärobjekt för helt eller delvis nätbaserad undervisning i kurser om vetenskaplig metod prioriterades som ett viktigt område för högskolan.
Metod eller tillvägagångssätt: Projektet inleddes i början av 2008 och bedrivs som ett samarbetsprojekt mellan fackhögskolorna vid Högskolan i Jönköping. I projektet medverkar representanter för Resurscentrum för flexibelt lärande, Högskolebiblioteket, Hälsohögskolan, Tekniska Högskolan, Internationella Handelshögskolan och Högskolan för lärande och kommunikation. Ett trettiotal lärare har bidragit till att utforma innehållet tillsammans med bibliotekarier, TV-pedagoger och översättare. Kursresursen innehåller en introducerande del samt följande kursmoduler:
- Vetenskapsteoretisk och vetenskapshistorisk orientering
- Informationssökning
- Att skriva vetenskapliga rapporter
- Forskningsprocessen
- Forskningsmetoder och tekniker för datainsamling
- Metoder för dataanalys
De digitala lärobjekten som har skapats i projektet består av inspelade föreläsningar, intervjuer och rundabordssamtal, powerpoint-presentationer och annat textbaserat material. Lärobjekten har samlats i två kurser i högskolans lärplattform. En svensk och en engelskspråkig version av kursresursen har utarbetats. Kursresursen innehåller också en utvärderingsdel med student- respektive lärarutvärdering.
Resultat: Från november 2008 till juni 2009 har kursresursen använts i tio kurser och under hösten 2009 och vårterminen har hittills 19 kurser fått tillgång den. Kursresursen har använts av samtliga fackhögskolor, mestadels på kandidatnivå men även på masterutbildningar. Sex av kurserna har använt den engelskspråkiga kursresursen. Kursresursen har hittills mest använts i campuskurser men under hösten 2009 används den även i ren distansutbildning. Skälen för att använda kursresursen har bl. a. varit att möjliggöra att minska antalet föreläsningstimmar till förmån för seminarier, att erbjuda variation, fördjupning och breddade perspektiv, att använda som stöd vid uppsatsskrivning och ge ökad möjlighet till flexibilitet i tid och rum för studenterna.
Från de lärar- och studentutvärderingar som har gjorts framkommer både för och nackdelar. De digitala lärobjekten, som är avsedda för användning inom många ämnesdiscipliner, upplevs ibland av studenterna som för löst kopplade till den aktuella kursen. Av samma skäl har lärare ibland svårt att anpassa användandet av lärobjekten till kursens nivå – grund eller avancerad. För att komma tillrätta med det här krävs det att lärare arbetar aktivt med att foga ihop lärobjekten till en sammanhängande kurs med en klar struktur och nivåinriktning. Studenter uppger att de största fördelarna är att de inspelade föreläsningarna kan stoppas, spolas tillbaka och tas om samt flexibiliteten i tid och rum ökar.
2010.