Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kan känsla av sammanhang ha betydelse för beteende, kunskap och attityder relaterat till oral hälsa?
Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Oral health.
Avdelning för Beteende och Samhällsodontologi, Institutionen för Odontologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.
Jönköping University, School of Health Science, HHJ. Oral health.
2010 (Swedish)In: Tandhygienisttidningen, ISSN 1102-6146, Vol. 30, no 2, p. 55-Article in journal, Meeting abstract (Other academic) Published
Abstract [sv]

Abstrakt – Syfte: Att studera sambandet mellan känsla av sammanhang (KASAM), oralt hälsorelaterat beteende, kunskap om och attityd till oral hälsa i en vuxen svensk befolkning. Metod: En tvärsnittsstudie där ett stratifierat urval av 910 individer, i åldrarna 20, 30, 40, 50, 60, 70 och 80 år erbjöds att delta i studien. I undersökningen användes den svenska kortversionen (13 frågor) av Antonovsky’s livsfrågeformulär som mäter känslan av sammanhang samt ett frågeformulär gällande oralt hälsorelaterat beteende, kunskap om samt attityder till oral hälsa. Dessutom ingick frågor gällande sociodemografiska faktorer. Totalt var det 589 individer som samtyckte att delta i studien. Resultat: Totalt var det 525 individer, 261 men och 264 kvinnor, som besvarade alla 13 frågorna i SOC frågeformuläret, vilket utgjorde det slutliga materialet vid analyserna. Bivariata analyser visade på samband mellan högre KASAM medel poäng och beteende såsom färre söta drycker och färre antal mellanmål/ dag, jämfört med individer med lägre KASAM medel poäng. Individer med högre KASAM hade också en mer positive attityd såsom påståenden om att vara nöjd med tandvården, betydelsen av att ha egna tänder när man blir äldre, nöjd med egna tänder, anser sig ha bra tänder samt ingen känsla av obehag att uppsöka tandvården. Individer med högre KASAM poäng hade även ett signifikant samband med kunskap om karies. Dessa samband, förutom variabeln söta drycker, kvarstod efter kontrollering för alla sociodemografiska faktorerna (kön, ålder, civilstånd, inkomst, utbildning och yrkesnivå). Stark KASAM och god kunskap om karies var statistiskt signifikant, efter kontrollering för ålder och kön. Sammanfattning: KASAM hade ett statistiskt signifikant samband med oralt hälsoorelaterat beteende, attityder till oral hälsa samt kunskap om karies. I arbetet med oralt hälsofrämjande arbete, skulle KASAM kunna vara ett verktyg för att främja en större förståelse för individers beteende, attityder till och kunskap om oral hälsa och  möjliggöra för tandvårdspersonal att använda denna kunskap i kommunikation med individer och grupper.

Place, publisher, year, edition, pages
2010. Vol. 30, no 2, p. 55-
National Category
Dentistry
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hj:diva-12005OAI: oai:DiVA.org:hj-12005DiVA, id: diva2:314990
Conference
2:a Nordiska och 9:e nationella forskningskonferensen i Munhälsa, Falun
Available from: 2010-04-28 Created: 2010-04-28 Last updated: 2012-12-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Authority records BETA

Lindmark, UlrikaHugoson, Anders

Search in DiVA

By author/editor
Lindmark, UlrikaHugoson, Anders
By organisation
HHJ. Oral health
Dentistry

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 522 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf