”AMF-skandalen” uppdagades den 14:e mars år 2009 och var en händelse som följdes av svensk dagspress under våren 2009. Denna studie har haft som syfte att beskriva och få en ökad förståelse för hur och varför Aftonbladets och Svenska Dagbladets rapportering kring ”AMF-skandalen” såg ut som den gjorde. Genomförandet av denna studie har varit viktigt för att kunna påvisa hur medierna genom olika tekniker och journalistiska knep, kan påverka allmänhetens bild av nyheter. Frågeställningar som har besvarats i studien är: ”Hur beskrev respektive tidning ‘AMF-skandalen’ i sin rapportering?”, ”Vilka likheter respektive skillnader återfinns i morgontidningen Svenska Dagbladet och kvällstidningen Aftonbladets rapportering?” samt ”Varför såg beskrivningen ut som den gjorde i respektive tidning, med tanke på olika journalistiska knep och tekniker?”.

Sammanlagt valdes tio nyhetsartiklar ut, fem från respektive tidning. Med kvalitativ systematisk textanalys som redskap har dessa nyhetsartiklar analyserats utifrån ett analysschema bestående av åtta dimensioner. Resultatet av den empiriska undersökningen har kopplats till teorier kring medielogik, nyhetsvärdering, pressetik, objektivitet, nyhetsartikelns uppbyggnad samt specifika drag för morgon- respektive kvällspress. Undersökningen har visat att majoriteten av de utvalda nyhetsartiklarna har varit av sensations- och negativ karaktär i respektive tidnings rapportering. När det gäller den journalistiska formen/tekniken är det relativt jämnt mellan hur ofta förenkling, personifiering, vinkling och polarisering nyttjats. I Aftonbladet har fokus legat på sakområde ”Ekonomi”, medan Svenska Dagbladets dito har legat på sakområde ”Brott”. Ytterligare en skillnad som har återfunnits är att det i Aftonbladet har aktörerna ”Elitperson” och ”Pensionssparare” fått mest utrymme medan det i Svenska Dagbladet har varit ”Elitperson” och ”Organisation”.

Mediernas rapportering kring ”AMF- skandalen” har kännetecknats av ett användande av olika tekniker och journalistiska knep som finns till hands. Dock har detta förmodligen inte alltid varit ett medvetet val av tidningarna, utan något som existerat på grund av ”skandalens” karaktär. Ytterligare en slutsats som dragits i diskussionen är att dagstidningsmarknaden och konsumenternas läsvanor förändrats. I sin tur har detta påverkat både morgon- och kvällspressens innehåll till att bli av en mer sensationell karaktär.