Det är idag vanligt att företag löser sina tvister genom skiljeförfarande. De har här större möjlighet att kontrollera förfarandet och få ett snabbare avgörande än i en domstolsprocess. Förfarandet är dessutom konfidentiellt. Skiljeförfaranden sker ofta mellan parter från olika länder och det är vanligt att parter väljer forum i Sverige i internationella skiljeförfaranden.

I vissa situationer kan en part befara att den framtida skiljedomen blir verkningslös på grund av att en motpart kommer att agera på ett sätt som tillfogar parten skada eller försvårar verkställigheten av domen. En part kan därför vara i behov av en säkerhetsåtgärd både före, under eller efter förfarandet. Enligt LSF, den svenska lagen om skiljeförfarande, kan en part antingen vända sig till skiljenämnd eller till domstol med en ansökan om en säkerhetsåtgärd. Dock är det enbart domstols beslut som kan verkställas exekutivt. Skiljemännens beslut om en säkerhetsåtgärd blir däremot en ”osanktionerad uppmaning” till en part att företa åtgärden.

Uppsatsens syfte är att utreda om LSF bör tillåta att skiljenämnds beslut om säkerhetsåtgärder ska kunna verkställas. I uppsatsen presenteras därför hur en part kan ansöka om en säkerhetsåtgärd enligt svensk rätt, om Sveriges position överensstämmer med den internationella synen och utvecklingen på skiljemannarättens område och om Sverige bör anta kapitel IV A i UNCITRAL:s modellag. Uppsatsen diskuterar också olika överväganden som bör göras i lagstiftningsarbetet och om LSF bör ändras.

För att besvara syftet har den svenska inställningen till säkerhetsåtgärder i skiljeförfaranden utretts. Olika alternativ att reglera förhållandet mellan domstol och skiljenämnd gällande beslutsrätt om verkställbara säkerhetsåtgärder diskuteras också. Eftersom internationella förhållanden påverkar även den svenska lagstiftningen presenteras och kommenteras relevanta bestämmelser i modellagen. Även lagstiftning från England, Hong Kong, Schweiz och Tyskland har använts för att belysa hur vissa utländska rättsordningar behandlar säkerhetsåtgärder i skiljeförfaranden.

Resultatet av utredningen visar att en part i ett skiljeförfarande i Sverige inte kan begära verkställbara säkerhetsåtgärder från en skiljenämnd. Den internationella synen och utvecklingen pekar dock i riktning mot att skiljenämnden bör ha denna möjlighet. LSF bör därför enligt denna författares åsikt ändras och tillåta verkställighet av skiljenämndens beslut om säkerhetsåtgärder. Alla modellagens bestämmelser gällande säkerhetsåtgärder bör dock inte införas i svensk lagstiftning. Att Sverige tar intryck av både modellagen och utländska rättsordningar har ansetts vara mest gynnsamt för LSF.