Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Barns och ungdomars hälsa och välbefinnande i samband med tonsilloperation.
Hälsouniversitetet, Linköping.
2007 (Swedish)In: Sammanfattning av avhandling april 2007: Medicinska Rikstämman, Stockholm 26-28 nov 2007, 2007Conference paper, Published paper (Other academic)
Abstract [sv]

BakgrundI hela världen är tonsillektomi (TE) är det vanligaste kirurgiska ingreppet på barn och ungdomar. I Sverige opereras cirka 6 % av alla barn och ungdomar. Syftet med avhandlingen var att studera barn och ungdomar i samband med tonsilloperation för att komma fram till optimala förhållanden när det gäller information och omhändertagande och beskriva och utvärdera tonsillotomi (TT) med radiofrekvensteknik (RF) (Ellman International), i jämförelse med sedvanlig TE.ResultatAvhandlingen består av fem delstudier som är samtliga publicerade. I dessa delstudier deltog två åldersgrupper med 92 barn 5-15 år gamla och 76 ungdomar i åldern 16-25 år. Deltagarna randomiserades från ”tonsillväntelista” p.g.a. symtomgivande stora halsmandlar, med eller utan upprepande halsinfektioner till 49/TT och 43TE (5-15 år) respektive 32 TT och 44 TE (16-25 år). I studierna I och IV jämfördes de två kirurgiska metoderna vad beträffar smärta och postoperativ morbiditet. Smärtskalor var för barnet ansiktsskala/Face Pain Scale (FPS) och för ungdomar, föräldrar och personal en 7 gradig verbal smärtskala. Från första dagen skattade TT-gruppen signfikant lägre smärta än TE-gruppen. TT-gruppen hade mindre behov av rekommenderade läkemedel (Diclofenac och Paracetamol). Kombinationen av paracetamol och NSAID visade vara tillräcklig för de flesta TT/TE barnen och TT ungdomarna, medan de äldre i TE-grupperna behövde komplettering med opiod (Tramadol). Ingen sekundärblödning i yngre åldersgruppenTT/TE eller äldre TT-gruppen, medan fyra i den äldre TE gruppen hade sekundära blödningar. TT-gruppen var tillbaka till normal aktivitet tre dagar (5-15år) eller fyra dagar (16-25 år) dagar tidigare än TE-gruppen. Studie II fokuserade på barnets ”grundbeteende” (Child Behavior Checklist/CBCL), upplevelse av smärta, oro/ängslan (State-Trait-Anxity Inventory for Children/STAIC), tidigare erfarenheter av kirurgi och halsinfektioner, samt smärtbehandling. Barnen med obstruktionsbesvär hade mer beteende- och emotionella problem totalt sett jämfört med en svensk normalpopulation. Det fanns ingen relation mellan barnets grundbeteende och smärta efter TT/TE, inte heller samband mellan halsinfektioner eller tidigare kirurgi och hur man upplevde smärta efter operationen. TE-barnen skattade högre oro efter operation än TT-barnen. Det var ingen skillnad mellan barn och föräldrars smärtskattningar. Personalen skattade lägre smärta än barn och föräldrarna på sjukhuset och undermedicinerade det första dygnet, trots stående ordination av analgetika. Studierna III och V jämförde långtidseffekten av TT och TE kirurgi efter ett och tre år (5-15 år) och ett år (16-25 år). Effekten på snarkning var densamma för TT och TE och antalet halsinfektioner var lågt för båda operationsmetoderna. Det förelåg inga skillnader i dessa resultat mellan åldersgrupperna. Efter ett år hade barnens grundbeteende förbättrats i samma grad för båda operationsmetoderna och det var inte någon skillnad mellan gruppernas skattning på CBCL jämfört med genomsnittsvärden från svensk population. Både efter ett och efter tre år hade aptit, ork/energi, koncentrationsförmåga förbättrats, både vad gäller TT och TE. Ungdomarna skattade hälsorelaterad livskvalitet (SF-36) mycket lågt före operation, både fysiska och psykiska dimensioner, en betydligt lägre hälsa jämfört med data från svensk åldersanpassad befolkning. En betydande förbättring hade skett av livskvalitet hos ungdomarna inom samtliga dimensioner vid mätning ett år efter operationen. Det var ingen skillnad mellan TT/TE eller mellan grupperna och normaldata. Slutsats: Obstruktionsbesvär med kombination av varierande antal halsinfektioner har en negativ effekt på grundbeteende och livskvalitet. Både efter TT och TE ger stor förbättring av livskvalitet, infektion, obstruktivitet och beteende-problem ett och tre år efter kirurgi, vilket indikerar att båda kirurgiska metoderna är lika effektiva. Med färre postoperativa komplikationer, mindre smärta, kortare konvalescenttid och lägre samhälls- och sjukvårdsekonomisk kostnad, bör TT med RF övervägas som operationsmetod. Health and well-being of children and young adults in relation to surgery of the tonsils. Elisabeth Ericsson, Hälsouniversitetet, Linköpings

Place, publisher, year, edition, pages
2007.
National Category
Otorhinolaryngology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hj:diva-9268OAI: oai:DiVA.org:hj-9268DiVA, id: diva2:220872
Available from: 2009-06-02 Created: 2009-06-02 Last updated: 2010-04-16Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Authority records

Ericsson, Elisabeth

Search in DiVA

By author/editor
Ericsson, Elisabeth
Otorhinolaryngology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 215 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf