Bakgrund: Barn med stora halsmandlar har oftare problem med näsandning, dregling, tal, röst och bettfysiologi. Kliniska rapporter har visat positiva resultat när det gäller dessa svårigheter efter tonsillektomi (TE). Barn med obstruktionsbesvär har mer beteende- och emotionella problem, studier har visat att barnets grundbeteende förbättras efter TE. Frågan är om partiellt borttagande, tonsillotomi (TT), av de förstorade delarna av halsmandlarna ger samma positiva långsiktiga resultat. Ingreppet ”tonsillotomi”( TT) påverkar barnet mycket mindre när det gäller smärta och blödningsrisk, och har ett snabbare läkningsförlopp än när hela tonsillen tas bort (TE). Syfte med studien att utröna om tonsillotomi förbättrar förutsättningarna för normal utveckling beträffande oralmotorik, tal och bett (artikulatorisk-, oralmotorisk- och bettutveckling) och därmed ger opererade barn en bättre livskvalitet.

Metod: Prospektiv studie med 67 barn 4,5-5,5 år med tonsillhypertrofi samt med eller utan återkommande halsinfektioner  har randomiserats till  TT (n=35) med RF-teknik (Ellman international)  och sedvanlig TE (n=32). Före ingreppet bedömdes barnens oralmotorik och tal av logoped med Nordic Orofacial Test (NOT-S) och fonologisk test. Föräldrarna besvarade frågor om oralmotorik i allmänhet och tugg- och sväljfunktion i synnerhet. Tandläkare bedömer bett och gjorde cefalometri (rtg). Livskvalitetinstrument med OSA18 samt beteendeinstrument Child Behavior Checklist (CBCL) ifylldes av föräldrarna. Sex månader efter ingreppet upprepas samtliga bedömningar utom bettanalysen vilket görs först två år efter ingreppet.

Resultat: Samtliga 66 barn har genomfört sexmånadersuppföljning av oralmotorik, tal och livskvalitet. Båda grupperna var signifikant förbättrade vad gäller obstruktionsbesvär, infektioner, aptit och ork/energi. Livskvaliteten skattades signifikant bättre beträffande sömnstörning, dagtidsfunktion, hälsa, fysiska och emotionella symtom. Logopedbedömningarna visar tydlig förbättring beträffande tugg - svälj- och andningsfunktion. Rapporterad dreglingsproblematik har helt försvunnit. Perceptuell analys av barnens röst och tal visar på att flera av barnen hade en tydlig förbättring postoperativt beträffande röst (talklang) och artikulation. Försenad fonologisk utveckling som upptäcktes preoperativt på barnen kvarstod vid sexmånaderskontrollen.

Sammanfattning: Sexmånadersuppföljningens resultat visar att effekten är densamma efter TT som TE vid oralmotorisk dysfunktion inklusive artikulationsproblem och hälsa/livskvalitet, mycket är vunnit i både lidande, "sjukskrivningstid" och logopediska behandlingsinsatser. Tonsillotomi bör övervägas som rutinmetod vid samtliga ÖNH-kliniker vid denna indikation, även på barn med kombinerade funktionshandikapp vilka ofta lider av oraldysmotorik.