Trots ett växande intresse för multimodala arbetssätt inom historieundervisningen är forskningen om hur tecknade serier och grafiska romaner kan bredda historielärares didaktiska repertoar fortfarande begränsad. Detta återspeglar en generell tendens inom både historievetenskap och historieundervisning, där skriftliga källor och det skrivna ordet fortfarande dominerar. Visuellt material används ofta enbart som illustration snarare än som en aktiv del av kunskapsförmedlingen.[1]

Denna presentation tar sin utgångspunkt i dessa frågor och bygger på två pågående studier inom forskningsprojektet EduComics vid Högskolan för lärande och kommunikation (Jönköping). Den första studien undersöker hur historielärare i och utanför Sverige resonerar kring tecknade serier som undervisningsverktyg, deras didaktiska potential samt de utmaningar som uppstår vid integrering av mediet i undervisningen. Den andra studien kompletterar lärarnas perspektiv genom att analysera hur ämneslärarstudenter i historia arbetar med en temafördjupning om tecknade serier i historieundervisningen. Studenternas reflektioner och didaktiska tillämpningar har undersökts genom gruppsamtal och analys av insamlat skriftligt material.

Resultaten bekräftar tidigare forskning som lyfter fram den visuella dimensionens betydelse, särskilt seriemediets potential att främja historisk empati och tillgängliggöra historiska narrativ för elever med varierande läsförmåga.[2] Dessutom betonar respondenterna seriemediets förmåga att synliggöra historieämnets natur; som ett tolkande och konstruerat kunskapsfält – där historisk förståelse alltid är föremål för omförhandling och perspektivskiften. Studierna visar därmed att tecknade serier kan fungera som mer än en stödstruktur i historieundervisningen. De kan erbjuda alternativa ingångar till det förflutna, stärka elevernas förståelse av historia som ett flerperspektiviskt ämne och utmana traditionella föreställningar om historisk kunskap.

Referenser

[1] Burke, Peter, Eyewitnessing: the uses of images as historical evidence, Second edition, Reaktion Books, London, 2019; Englund, Peter, ”Om bilder som källor,” Historisk tidskrift, Vol. 142, Nr. 3, 2022, s. 485–493.

[2] Elward, Zane, ”Materializing the Past: Teaching History Through Graphic Novels,” i Teaching with Comics, red. Robert Aman och Lars Wallner, Cham: Palgrave Macmillan, 2022, s. 277–280; Cromer, Michael och Penney Clark, ”Getting Graphic with the Past: Graphic Novels and the Teaching of History,” Theory & Research in Social Education, Vol. 35, Nr. 4, 2007, s. 574–591. doi:10.1080/00933104.2007.10473351.