Denna litteraturstudie handlar om läskunnighetens förändring i årskurs 1–3 i Sverige, vilket också kan benämnas som literacy. Sedan år 1970 har läskunnigheten i Sverige förändrats, och denna litteraturstudie granskar hur förändringarna sett ut samt tänkbara anledningar till dem.

Läskunnigheten i Sverige har förändrats, vilket enligt forskning och studier visar på en försämring. Studien utgår från år 1970 och sträcker sig till 2020, för att undersöka tänkbara anledningar till försämring. Läroplaner skrivs utefter vad som ska läras ut i skolan samt vad som förväntas av lärare och elever. Den kan antas spegla samhällssyn, normer och värderingar, vilket påverkar undervisningens innehåll om hur läskunskap lärs ut och vad eleverna förväntas lära sig.

Läseböcker, arbetsböcker och andra läromedel inom svenskämnet har betydelse för hur och vad elever lär sig. För att undersöka frågeställningarna har litteratur, rapporter och vetenskapliga artiklar granskats. Sökning har utförts genom att söka efter nyckelord i databaserna ERIC och ArtikelSök. Utvalda vetenskapliga artiklar har bidragit till att svara på frågeställningarna. Resultatet visar på att läskunnigheten har försämrats sedan 1970. Bidragande faktorer till försämringen är socioekonomisk status, minskade hemresurser, vilket språk som talas i hemmet och digitalisering.