This PhD thesis consists of three distinct but interrelated research papers that collectively explore critical aspects of money demand, real effective exchange rates behavior, and uncertainty in different contexts. The first paper examines the nature of money demand in Rwanda and the rationale for the country’s monetary policy shift to inflation targeting in 2019, providing evidence of long-run money demand stability despite uncertainties affecting the global economy, and challenging the view that monetary aggregates should have no role in Rwanda’s monetary policy. The second paper investigates the complex effects of grant revenues on real effective exchange rates in Sub-Saharan African countries, revealing the outcomes of short-run depreciation and long-run appreciation. The last paper assesses how exchange rate regime choice affects the degree and persistence of real effective exchange rate misalignments, showing that, relative to a floating exchange rate regime, fixed and intermediate regimes effectively limit misalignment size, although with higher persistence. Together, these papers offer nuanced insights into the interaction between the money market, uncertainty, external grants, and exchange rate regime, underscoring the need for careful policy consideration to ensure economic stability and competitive currency values.

Denna doktorsavhandling består av tre fristående men sammanhängande vetenskapliga artiklar som i olika sammanhang tillsammans analyserar viktiga aspekter hos penningefterfrågan, reala effektiva växelkursers beteende och dess osäkerhetsfaktorer. Den första artikeln undersöker egenskaperna för penningefterfrågan i Rwanda och logiken bakom övergången till inflationsmål i penningpolitiken som genomfördes 2019. Artikeln påvisar också långsiktig stabilitet i penningefterfrågan under osäkerhet och ifrågasätter övergången till införandet av inflationsmål. Den andra artikeln undersöker de komplexa effekterna av biståndsintäkter på reala effektiva växelkurser i afrikanska länder söder om Sahara, och påvisar en kortsiktig nedvärdering följt av en långsiktig uppvärdering. Den avslutande artikeln utvärderar hur valet av växelkursregim påverkar omfattningen och varaktigheten av avvikelser i den reala effektiva växelkursen från dess långsiktiga jämviktsnivå. Resultaten visar att fasta samt intermediära växelkursregimer effektivt begränsar omfattningen av dessa avvikelser, och för dessa regimer observeras dessutom en signifikant varaktighet i begränsningen av avvikelser. Sammantaget ger dessa artiklar nyanserade insikter i samspelet mellan penningpolitik, externt bistånd och växelkursregimer, och understryker behovet av noggrann policyanalys för att säkerställa ekonomisk stabilitet och konkurrenskraftiga valutanivåer.