Den här studien fokuserar på hur pro-ana (pro-anorexia) möjliggörs av Meta och influencers på Instagram. Studien undersöker Instagraminlägg publicerade av svenska influencers som kritiserats i medier för deras bidrag till pro-ana trenden. Urvalet består av sex inlägg med bilder och tillhörande bildtext som analyseras och jämförs med Metas policydokument. Syftet med studien är att granska influencers innehåll med dolda pro-ana agendor på Instagram. Därefter jämföra detta med Metas policys och klargöra hur bilder av pro-ana möjliggörs och framställs. Studien ämnar öka insikten kring hur pro-ana som fenomen glorifieras av influencers på Instagram. För att synliggöra dessa strukturer har multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) använts som teori och metod. Därtill används objektifieringsteorin för att ge kunna ställa frågor till materialet om kroppsbild, ansvar och maktrelationer på plattformen. 

Studiens tillvägagångssätt har sin grund i analysbegrepp hämtade från MCDA och objektifieringsteorin. Begreppen från MCDA tillåter studien att med ett kritiskt kvalitativt tillvägagångssätt utreda hur bild och text samspelar i att förmedla makt och auktoritet på Instagram. Utifrån studiens analys har två diskursiva teman identifierats; avidentifiering och pro-ana som något exklusivt. Det första temat handlar om inläggens avsaknad av blickar vilket skapar anonymitet för influencernas person och sätter pro-ana attribut i fokus till följd av en patriarkal syn på kvinnor. Det andra temat handlar om hur pro-ana framställs som något exklusivt till följd av inläggens fokus på livsstil, mode, konsumism och elitism. Slutligen utvärderas Metas möjliggörande av pro-ana i relation till resultatet.

This study focuses on how pro-ana (pro-anorexia) is enabled by Meta and influencers on Instagram. The study investigates Instagram posts published by Swedish influencers who have been criticized in the media for their contribution to the pro-ana trend. The selection consists of six posts with images and their captions that are analyzed and compared with Meta's policy document. The purpose of the study is to review influencers' content with hidden pro-ana agendas on Instagram and compare this with Meta's policies. The purpose of the study is to clarify how images of pro-ana are enabled and produced. The study aims to increase insight into how pro-ana as a phenomenon is glorified by influencers on Instagram. To make these structures visible, multimodal critical discourse analysis (MCDA) has been used as theory and method. In addition, objectification theory is used to evaluate the material in relation to aspects of body image, responsibility, and power relations on the platform.

The study's approach is based on analytical concepts within MCDA and the objectification theory. The concepts from MCDA allow the study to investigate using a critical qualitative approach to discover how images and texts interact in conveying power and authority on Instagram. Based on the study's analysis, two discursive themes have been identified: de-identification and pro-ana as something exclusive. The first theme concerns the posts' lack of gaze, which creates anonymity for the influencer's personality and puts the pro-ana attributes in focus due to patriarchal views on women. The second theme is about how pro-ana is presented as something exclusive due to the posts' focus on lifestyle, fashion, consumerism, and elitism. Lastly, we aim to evaluate Meta's enabling of pro-ana in comparison to the results.