Sammanfattning

Bakgrund: Restless Legs Syndrome (RLS) drabbar ca 5-10 % av befolkningen i Europa. Symtomen upplevs som  smärtande och stickande känslor i främst benen som oftast uppkommer i vila och lindras av aktivitet. Besvären är värre kvälls- och nattetid, vilket ger störd sömn, som i sin tur påverkar det dagliga livet negativt. Den farmakologiska behandlingen kan lindra, men inte bota och biverkningar förekommer. Egenvård kan sannolikt bidra till symtomlindring, men kunskap saknas om vilka egenvårdshandlingar som används och hur de fungerar. 

Syfte: Syftet var att utforska förutsättningar för egenvårdshanlingar hos personer med RLS.

Metod: En kvalitativ intervjustudie med manifest innehållsanalys genomfördes med deduktiv ansats utifrån COM-B modellen. Intervjuer med 25 strategiskt utvalda personer med RLS analyserades.

Resultat: Resultatet presenteras utifrån COM-B modellens tre delar: Förmåga (fysisk och psykologisk) som belyser vikten av att kunna vara i rörelse, Möjlighet (fysisk och social) innebär avsaknad av tillit och rådgivning till egenvård, samt Motivation (reflekterad och automatisk) som poängterade betydelsen av fasta rutiner av sömn, vila och aktivitet. Totalt har 26 underkategorier synliggjorts, utifrån underlättande eller försvårande förutsättningar kring egenvårdshandlingar.

Slutsats: Förutsättningar för att utföra egenvårdshandlingar har identifierats samt konstaterats att det finns stor kunskapsbrist kring RLS hos vårdpersonal, som behöver förbättras.

Summary

Background: Restless Legs Syndrome (RLS) affects about 5-10 % of the population in Europe. The symptoms, which are experienced as painful and tingling sensations mainly in the legs, usually occur at rest and are relieved by activity. The problems are worse in the evening and at night, which causes disturbed sleep, which in turn can negatively affect daily life. The pharmacological treatment can alleviate, but not cure and side effects occur. Self-care can likely contribute to symptom relief, but there is a lack of knowledge about which self-care actions are used and how they work.

Purpose: The aim was to explore the conditions for self-care actions in people with RLS.

Method: A qualitative interview study with content manifest analysis was carried out with a deductive approach based on the COM-B model. Interviews with 25 strategically selected people with RLS were analysed.

Results: The result presented based on the three parts of the COM-B model: Capabilty (physical and psychological), which highlights the importance of being able to be in motion, Opportunity (physical andsocial))meant a lack of trust and advice for self-care, and Motivation (reflected and automatic) which emphasized the importance of fixed routines of sleep, rest and activity. In total has 26 subcategories based of facilitating or complicating conditions around self-care actions been visible.

Conclusion: Prerequisities for performing self-care actions have been identified and it has been established that there is a large lack of knowledge about RLS among healthcare professionals, which needs to be improved.