This thesis is structured as a compendium of three self-contained articles, all single-authored. In the first paper, I analyze the effect of a mortgage cap, a policy implemented as a macroeconomic prudential measure by the Swedish Financial Supervisory Authority in 2010, on the likelihood of the young adult population purchasing a house in Sweden. I find that the purchasing rate decreases less for the wealth-constrained individuals in relation to the wealth-unconstrained during a four-year period after the implementation of the policy.

In the second paper, I examine how experiencing working from home (WFH) during the COVID-19 pandemic contributed to out-migration of the working-age population of large Swedish cities. Using register microdata of individuals in the period 2015–2021, the results show that the remote work experiment significantly increased the likelihood of moving out of large cities and of moving to the hinterlands compared to the usual internal migration flows before the pandemic.

Finally, I analyze the role of geographical and cognitive proximity in the decision to adopt organic farming in Sweden for the period 2010–2016. I find that the nearby presence of earlier adopters in a parish influences current adoption, indicating the existence of proximity effects in the diffusion of environmentally sustainable technologies across a diversity of farming industries in Sweden. The effect also becomes more pronounced when farmers share cognitive similarities, defined as per type of farming industry, in particular for the dairy sector and mixed farming activities.

Den här sammanläggningsavhandlingen består av tre egenförfattade artiklar. I den första artikeln analyserar jag effekten av ett bolånetak, en policy som genomfördes som en makroekonomisk tillsynsåtgärd av Finansinspektionen 2010. Mer specifikt studerar jag möjligheten för unga vuxna att köpa hus på den svenska bostadsmarknaden. Resultaten visar att köptakten minskar i lägre grad för ekonomiskt begränsade unga vuxna i förhållande till ekonomisk obegränsade under de första fyra åren efter genomförandet av policyn.

I den andra artikeln undersöker jag hur möjligheten att arbeta hemifrån under Covid-19-pandemin bidrog till en utflyttning av befolkningen i arbetsför ålder från stora svenska städer. Baserat på mikrodata för individer under period 2015–2021 visar resultatet att möjlighet till distansarbete avsevärt ökade sannolikheten för att flytta från storstäder till en mindre ort jämfört med de vanliga interna migrationsströmmarna före pandemin.

I den sista artikeln analyserar jag vilken roll geografisk och kognitiv närhet har för beslutet att övergå till ekologiskt jordbruk i Sverige under perioden 2010–2016. Resultaten visar att om det finns andra som övergått till ekologiskt jordbruk inom samma geografiska församling så ökar sannolikheten för att någon annan i samma område också ska göra det. Detta är en indikation på förekomsten av s.k. närhetseffekter i spridningen av miljömässigt hållbar teknik inom en rad olika jordbruksindustrier i Sverige. Effekten blir dessutom mer uttalad när jordbrukare delar kognitiva likheter och detta gäller särskilt för mejerisektorn och blandad jordbruksverksamhet.