Byggbranschen har länge haft ett rykte att ha en ineffektiv arbetsprocess vilket redan på 80–90-talet gav branschen en press att omorganisera arbetssättet globalt. Detta har lett till att partnering vuxit fram under de senaste åren. Arbetssättet har dock fortfarande ingen allmän definition, vilket kan innebära olika bilder mellan byggsektorns aktörer, av såväl förväntat innehåll som prestation. Trots många fördelar, kvarstår svårigheten att skapa en kultur som bygger på samverkan mellan parterna under hela projektets arbetsgång. Många underentreprenörer idag är inte vana vid, och ej heller anpassade för den här typen av arbetsprocess där hög transparens och samarbete mellan partnerna är viktiga beståndsdelar. Detta skapar en så kallad ”black box” av kunskap. I den här rapporten är syftet att analysera vilka hinder och drivkrafter som underentreprenörer upplever till att ingå i samverkansprojekt.  Den forskningsmetoden som använts i det här arbetet är en kvalitativ fallstudie där studiens fall kan kategoriseras som en grupp underentreprenörer. Datainsamlingen skedde genom intervjuer som hanterar både kvantitativa och kvalitativa data. Dock är studiens huvudsakliga data kvalitativa för att besvara frågeställningarna. En litteratursökning har också genomfört för att skapa en vetenskaplig grund till studien.  Erhållen empiri redovisas för att presentera det ur intervjuerna som svarar på studiens frågeställningar. Resultatet visar att underentreprenörer anser att partnering inte blir ekonomiskt gynnsamt om de endast använder den arbetsformen. Respondenterna verkar uttryckligen förstå innebörden av arbetssättet. Främst gällande juridiken, kontrakt och upphandling. Respondenterna hade en ekonomisk synvinkel på arbetssättet och förklarade exempel som både stöttar och hindrar partnering

The construction industry has long had a reputation for having an inefficient work process, which already in the 80s and 90s put pressure on the industry to globally reorganize its working methods. This has led to the emergence of partnering in recent years. However, the working method still lacks a general definition, which can result in different interpretations among the actors in the construction sector, both in terms of expected content and performance. Despite many advantages, the difficulty of creating a culture based on collaboration between the parties throughout the project remains. Many subcontractors today are not accustomed to, nor adapted to, this type of work process where high transparency and collaboration between partners are important components. This creates a so-called "black box" of knowledge. The purpose of this report is to analyze the obstacles and driving forces that subcontractors experience in participating in collaborative projects. The research method used in this work is a qualitative case study where the cases studied can be categorized as a group of subcontractors. Data collection was done through interviews that address both quantitative and qualitative data. However, the main data of the study is qualitative to answer the research questions. A literature search has also been conducted to provide a scientific foundation for the study. The obtained empirical data is presented to present the findings from the interviews that answer the research questions. The results show that subcontractors believe that partnering is not economically beneficial if they only use this working method. The respondents seem to explicitly understand the meaning of the working method, especially regarding the legal aspects, contracts, and procurement. The respondents had an economic perspective on the working method and explained examples that both support and hinder partnering.