En ökande andel barn och ungdomar i Sverige läser i liten grad eller inte alls litteratur på sin fritid (Nordlund & Svedjedal, 2020). Studien utgår från en pilotstudie där fyra lärosäten, och mer specifikt deras svenskkurser i grundlärarutbildning, inriktning 4-6, analyserats. Syftet är att bidra med kunskap om urvalet och användandet av barn- och ungdomslitteratur i dessa svenskkurser. Hur var och ett av de studerade lärosätena väljer att transformera målen som framgår i deras utbildningsplaner kring det senare synliggörs i deras lokala kursplaner och studieguider. Det är de två senare dokumenten som ligger till grund för vår analys. 

Studien utgår från teoretiska perspektiv som belyser didaktiska möjligheter till funktionell, upplevelsebaserad samt reflekterande och kritisk läsning av barn- och ungdomslitteratur i grundskolan (Schmidt, 2021). Därtill utgår vi från receptionsteoretiska perspektiv på litteraturundervisning där elevers möjliga möten med innehåll i barn- och ungdomslitteratur är centralt (Langer, 2011). 

Det insamlade datamaterial som bidraget utgår från är åtta kursplaner med medföljande studieguider med angiven barn- och ungdomslitteratur. I ett första steg görs en tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke, 2006). Därefter undersöker vi skillnader såväl som likheter mellan lärosätenas urval av och användning av barn- och ungdomslitteratur i svenskkurser med inriktning mot 4-6. Preliminära resultat visar på stora skillnader vad gäller den omfattning av barn- och ungdomslitteratur som lärarstudenterna möter samt urval och didaktiska anknytningar. 

Referenser

Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3, 77–101.

Langer, J. (2011). Envisioning literature: Literary understanding and literature instruction. Teachers College Press. 

Nordlund, A. & Svedjedal, J. (2020). Läsandets årsringar. Svenska förläggareföreningens ek. för. 

Schmidt, C. (2021). Kulturakuten som en praktikgemenskap kring barnlitteratur. ”Här kommer vi rakt in tillsammans!” Pedagogisk Forskning i Sverige, 26 (4), 1–20.