I en rapport av Skolinspektionen, som till sin helhet utkommer vecka 44 i höst, visas att hälften av de deltagande skolorna brister i sitt läsfrämjande arbete (Admund Funck, 2022). Termen läsfrämjande har till stor del använts inom folk- och skolbibliotekens arbete, och då förknippats med insatser som boksamtal, boktips, författarbesök och sagostunder i syfte att stärka barns läsengagemang (Schmidt, 2015, 2016). Genom Skolinspektionens kommande rapport har termen läsfrämjande på nytt aktualiserats. Det senare belyser att läsfrämjande arbete av Skolinspektionen ses som något som ingår i grundskolans uppdrag. Bakomliggande skäl för läsfrämjande arbete är den sedan länge konstaterade avtagande läsningen bland barn och unga (se t.ex. Nordlund & Svedjedal, 2020).  

Då det tar tid att skapa positiva vanor kring läsning, och att det måste ses som väsentligt för att lära sig och fortsatt vilja läsa, är barn beroende av sammanhang där de motiveras att läsa tillsammans med andra och alltmer på egen hand. För detta krävs sammanhang där interaktion sker kring texter, inte minst barnlitteratur. Det senare belyser vikten av praktiker där barn får erfara vad det är att läsa och vad det kan tillföra i deras liv (Schmidt, 2021). I presentationen belyses vad läsfrämjande arbete i grundskolan kan vara och betyda i relation till språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt (Cummins, 2001; Schmidt & Hvit Lindstrand, 2022). För att göra detta visar jag på resultat från det avslutade ULF-projektet Stärka språk och positiva läsvanor – vidga möjligheterna för dialogisk högläsning (2020-22) samt resultat från tidigare studier vad gäller folkbibliotekens läsfrämjande arbete mot grundskolan (Schmidt, 2015, 2016, 2021). 

Admund Funck, M. (30 september 2022). Hälften av skolorna brister i det läsfrämjande arbetet. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/kultur/halften-av-skolorna-brister-i-lasframjande-arbetet/ 

Nordlund, A. & Svedjedal, J. (2020). Läsandets årsringar. Rapporter och reflektioner om läsnngens aktuella tillstånd. Svenska förläggareföreningens ek. för. 

Schmidt, C. (2015). "Vi packar mängder med böcker, kanelgifflar, saft och kör ut": En rapport om läsfrämjande insatser hos folkbiblioteken i sex län/regioner. Halmstad: Regionbibliotek Halland.  

Schmidt, C. (2016). Fakirerna och vi – en studie om bokprat som läsfrämjande insats. Malmö: Region Skåne.  

Schmidt, C. (2021). Schmidt, C. (2021). Kulturakuten som en praktikgemenskap kring barnlitteratur: ”Här kommer vi rakt in tillsammans!” Pedagogisk forskning i Sverige, 26 (4).

Schmidt, C., Hvit Lindstrand, S. (2022). Dialogisk högläsning i förskoleklassen och årskurs 1: ”Jag tycker att molnbullen smakar delikat”. Forskning om undervisning och lärande, 10 (1), 78-99.