Foto och text.

Göta hovrätt instiftas 5 november 1634 under drottning Kristinas förmyndarregering. Det är den näst äldsta av Sveriges sex hovrätter. Till en början hade hovrätten sina förhandlingar på Jönköpings slott och fästning. År 1639 fick hovrätten flytta från slottet och istället hyra stadens rådstuga. Anledningen var säkerhetsskäl. Inför det hotande kriget med Danmark var det högst olämpligt ur spionsynpunkt att släppa in alla som hade ärenden till hovrätten i en av Sveriges viktigaste försvarsanläggningar. Redan 1636 hade regeringen beslutat att en särskild byggnad av sten skulle uppföras. Av ekonomiska skäl dröjde det ända fram till 1650 innan byggnaden kunde tas i bruk och inte ens då var den på långt när färdig. Den 27 september 1650 hölls den första sessionen i den egna byggnaden. Det kom att dröja till 1690-talet innan hovrätten fick ett bra skyddande tak av plåt. Nuvarande taket fick sin form först 1776. Att få hovrätten till Jönköping förlänade staden en glans. Socialt bildade hovrättens anställda ett övre skikt tillsammans med personal från länsstyrelsen samt slottets befattningshavare. Hovrättspresidenten tillhörde dessutom riksrådet och var därmed en ledande person i landet. Mellan åren 1710-1711 härjade pesten i Jönköping. De som klarade sig bäst från pesten var personalen vid Göta hovrätt, vilket enkelt förklaras av att verksamheten för en tid flyttade till Ulricehamn. Idag har hovrätten fler lokaler. Den gamla byggnaden är nog för de flesta ett vackert inslag vid Hovrättstorget i centrala Jönköping.