Foto och text.

Ibland är det svårt att föreställa sig att något så ohyggligt som att avrättningar har ägt rum på platser som man passerar förbi i Jönköping idag. Avrättningar skedde i alla äldre svenska städer och alla hade sina så kallade galgbackar. I Jönköping har alla former av avrättningar skett. Allt från arkebusering, halshuggning till hängning. Förutom Jönköpings fästning som avrättningsplats, där Per Brahegymnasiet, länsstyrelsen och polishuset idag ligger, finns ytterligare platserna av två sådana i staden. Den tidigaste avrättningsplatsen är från medeltiden. Den ligger utmed Brahegatan idag och utgörs av en kulle, kallad Lurakulle. Den andra och sista avrättningsplatsen låg på Dunkehalla. Om man tittar på Erik Dahlbergs välkända bild över Jönköping från 1600-talets slut (finns idag som fasadmotiv på parkeringshuset i centrala Jönköping) så kan man genom lövverket se galgbacken uppe på Dunkehalla.

Den tidens ideologi inom rättsväsendet byggde på att göra avrättningsplatserna väl synliga genom läget på en kulle för att på så sätt avskräcka från brott. Den sista som avrättades i Jönköping och på Dunkehalla var den 25 år gamla Charlotta Larsdotter från Stengårdhult. Charlotta hade dömts till döden för att hon arsenikmördat en 16-årig kärleksrival. Charlottas avrättning genom halshuggning av skarprättaren Petter Steinek bevittandes av en stor folksamling klockan sju på morgonen onsdagen den 10 juli 1861.

Mellan 1800-1865 avrättades drygt 600 personer i Sverige och mellan 1865-1910 avrättades 15 personer. Den sista som avrättades i Sverige hette Alfred Ander och skedde 1910. Han dömdes till döden efter att ha rånmördat kassörskan Anna Victoria Hellsten som arbetade på ett växlingskontor på Malmtorgsgatan i Stockholm. Dödsstraffet i Sverige avskaffades i fredstid 1921 och i krigstid 1972.