Hur har arbetets alltmer centrala roll under 1900-talet kommit att påverka personer med funktionsnedsättning? Och vilka skillnader fanns det mellan statssocialistiska samhällen i Öst och liberal-demokratiska samhällen i Väst? Dessa frågor står i centrum för föreliggande bidrag. Vi tar avstamp i en nyutkommen antologi där vi tillsammans med forskare från Nordamerika, Väst- och Östeuropa har undersökt vilka inklusions- och exklusionsmekanismer förvärvsarbete har skapat för människor med funktionsnedsättningar (Disability and Labour in the Twetieth Century. Comparative and Historical Perspectives. London: Routledge, 2023). Trots att arbete har löpt som en röd tråd genom funktionshinderforskningen har sambandet mellan arbete och funktionshinder inte beforskats mycket ur ett historiskt perspektiv. Funktionshinder har även förblivit i utkanten av den etablerade arbetarhistoriska forskningen. Med vårt bidrag vill vi fylla denna forskningslucka och kasta nytt ljus på förvärvsarbete under 1900-talets andra hälft. Staffan Bengtsson diskuterar Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande från 1946 och efterkrigstidens socialpolitiska ansträngningar att få ”partiellt arbetsföra människor” i arbete. Radu Harald Dinu belyser hur synskadade skulle integreras i arbetslivet under efterkrigstiden. Som exempel tjänar de Blindas Förbund i Rumänien under statssocialismen.