Introduktion och syfte: Första januari 2022 infördes lagen om klimatdeklarationer i Sverige med syfte att öka kunskapen hos byggherren som i sin tur kan göra medvetna val som minskar utsläppen av växthusgaser och även göra framtida byggnader mer miljövänliga. Syftet med studien är att ta reda på hur en byggentreprenör kan arbeta i framtida projekt för att underlätta arbetet med klimatdeklarationer samt att identifiera problem och konflikter som kan uppstå.

 Metod: Studien är en fallstudie upplagd som en enfallsdesign. Insamling utav empiri för att besvara frågeställningen har gjorts med hjälp utav dokumentanalys, intervjuer och litteraturstudie.

 Analys: För att upprätta en klimatdeklaration finns generiska data tillgänglig hos Boverket, vilket bidrar till att tillkommande uppgifter oftast är få eller inga alls i det studerade projektet. Den användbara data som krävs finns på projektet men kan däremot behöva granskas och sammanställas för en klimatdeklaration. Entreprenaderna har låg kunskap om den nya lagen gällande klimatdeklarationer och ämnet har ett generellt lågt inflytande i branschen. Byggherren har ansvaret för att upprätta klimatdeklarationen och måste därför ta initiativ för i vilken utsträckning dem upprättas. Ekonomi och pris är styrande i många av entreprenörens beslut och de utför därför vad som finns avtalat och vinner inget på att ta egna initiativ till klimatsmarta lösningar. 

Resultat: Den nya lagen kommer inte att minska koldioxidutsläppen som den ser ut i dagsläget, det krävs att lagen utvecklas och sätter gränsvärden. För att minska koldioxidutsläppen krävs något som motiverar byggherren att vilja bygga mer klimatsmart. Byggbranschen har intresse att lära sig och därför skulle en lösning vara att exempelvis informera branschen om klimatsmart byggande eller ge fördelar till den som väljer att bygga klimatsmart.

Diskussion: Målet med studien var att undersöka hur en byggentreprenad kan arbeta i framtida projekt för att underlätta i kommande projekt vid upprättande utav klimatdeklarationer vilket har undersökts med hjälp av studiens frågeställning. Studien har uppnått sitt mål och frågeställningen anses därför vara korrekt och relevant ställd.