I dagens samhälle ökar användandet av sociala medier och barn befinner sig på de sociala plattformarna tidigare än vad de har gjort förut. Barnens närvaro på sociala medier innebär att de tidigt blir utsatta för det stora informationsflöde som utgör plattformarna och behovet av källkritik redan bland de yngre åldrarna blir större och större. För att kunna möta den digitala utvecklingen i samhället finns det därför flera delar i den svenska läroplanen som berör källkritik på internet och de sociala medierna.  Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur mellanstadieelever uppfattar källkritik och sociala medier men också hur de uppfattar den undervisning som de får inom samhällskunskapsämnet. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och dess idéer om den proximala utvecklingszonen och elevers lärande. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av fokusgrupper med semistrukturerade intervjuer. Fyra stycken fokusgrupper genomfördes, två stycken med elever från årskurs 5 och två stycken med elever från årskurs 6. I resultatet går det att urskilja att eleverna associerar begreppet källkritik med att det inte går att lita på det som står på internet och att de är väl medvetna om att det är nödvändigt att förhålla sig källkritiskt inne på sociala medier. Det framkommer dock att eleverna väljer att inte aktivt vara källkritiska på sina sociala medier. Eleverna utrycker att de främst lär sig om källkritik utanför skolan men att när undervisning förekommer saknar den ofta koppling till deras egen användning av sociala medier. Avslutningsvis går det att konstatera att undervisningen behöver utvecklas till att inkludera elevernas sociala medier för att eleverna ska kunna använda ett källkritiskt förhållningssätt på egen hand.  

The usage of social media in today´s society is increasing, and children are appearing on the social platforms much earlier than they have before. The presence of children on social media result in them being exposed to a sea of information which demands them being taught about media literacy at a younger age. To face the digital development in society the curriculum has included several parts about social media, critical thinking, and media literacy within the subject of social studies. The aim of this study is to contribute with knowledge about how primary school students perceives the concept of media literacy but also how they perceive the education they are given within social studies.  The approach of the study is thorough the sociocultural perspective and its zone of proximal development. In order to be able to answer the aim and questions of the study a qualitative method of focus groups is being used. The study includes four different focus groups, two with students from 5th grade and two with students from 6th grade. The result show that the students associate the concept of media literacy with not being able to believe what is being seen on the internet and that they are well aware of the importance of using it as an approach while on their social media. The students explain that they learn most of what they know about media literacy outside of school. At occasion when they are provided with lessons in media literacy the students state that it usually does not include the social media that they themselves are using. In conclusion it can be stated that there is a need to develop the education about media literacy to include the social media used by the students so that they can be taught how to use it on their own.