Objective: To show the effects of different orthotic treatments in gait for children with spastic equinus following cerebral palsy.

Methods: A systematic review was conducted with the assistance of different tools. PICO was used to formulate a research question and search words. Continuing, the PRISMA flow diagram was applied to structure the literature search and screening process. Lastly, CASP was used to critically appraise the articles. The databases searched included Cinahl, Medline, and SCOPUS.

Results: 9 articles were included, that studied the effect of 13 different orthoses on gait for spastic CP children. Only two orthoses studied, KAFO and SMO, showed no benefits for managing spastic equinus. For the remaining orthoses, stride length was the only parameter significantly improved. The articles retrieving kinematic- and kinetic data stated two common changes compared to the control group, a decreased power generation at toe-off and increased dorsiflexion throughout the complete gait cycle with an orthosis.

Conclusion: Most of the available evidence shows an improvement in gait when using an orthosis, but there is still a lack of research conducted on orthotic treatment for CP children and there is a need for further research to base any clinical decisions on evidence.

Avsikt: Att visa vilka effekter olika ortopedtekniska hjälpmedel har på gång för barn med spastisk equinus till följd av cerebral pares.

Metod: En systematisk litteraturöversikt var utförd med assistans av hjälpmedel. PICO användes för att formulera en frågeställning och sökord. Sedan användes PRISMA flödesdiagram vid sökning av litteratur och granskning av de valda artiklarna. Slutligen användes CASP för att göra en kvalitetsgranskning av artiklarna. Databaserna inkluderade vid sökningen var Cinahl, Medline och SCOPUS.

Resultat: 9 artiklar var inkluderade, som tillsammans studerar effekten av 13 olika ortoser på gång för barn med spastisk CP. Det var endast två av de studerade ortoserna, KAFO och SMO, som inte påvisade några fördelaktiga resultat vid hantering av spastisk equinus. Resterande ortoser påvisade förbättring vid användning och endast steglängd påvisade en statistik säkerställd ökning i alla artiklar. Artiklarna som mätte kinematisk- och kinetisk data påvisade två gemensamma förändringar i gång jämfört med kontrollgruppen, en minskning av kraftgeneration vid stegavveckling, samt en ökning av dorsalflektion under hela gång cykeln.

Slutsats: De flesta ortoserna påvisar förbättrad gång vid användning, men då det är brist av evidens inom området av ortopedteknisk behandling för barn med CP, behövs det vidare forskning för att kunna vägleda fram till kliniska beslut.