This thesis consists of four articles that explore pension investments and retirement behaviour.

The first article investigates how pension communication affects the trading behaviour among pension savers. By using geographical variation in the timing of the distribution of information letters sent from the Swedish Pension Agency to savers, I show that pension information statistically significantly affects investors’ trading activity. Still, the letters’ economic relevance is limited due to low general engagement among the savers—however, those who respond to the letters by reallocating their portfolios benefit by having better portfolio performance and lower fees in the upcoming years.

The second paper (co-authored with Johannes Hagen) studies exposure and reaction to financial fraud in one of the largest Swedish pension scandals, the Allra case. The third paper (co-authored with Johannes Hagen and Paul Nystedt) analyses the relationship between intelligence and fraud victimisation among investors in the six companies who have been thrown out of the Swedish Premium Pension System by the authorities for not acting in their clients’ best interest. The results of these two articles show that while individuals who end up in the fraudulent companies are not socioeconomically different from others, they are more likely to work with financial advisers, some of which steered them into these funds. More intelligent people are less inclined to invest in fund firms that turn out to be fraudulent, and if they do, they are more likely to divest from them after, but not before, the fraud has been revealed.

Finally, the last paper addresses how grandparenthood shapes the labour supply for people who are close to retirement and its effect on the mobility of households. The results show a significant increase in the retirement of similar magnitude for both grandmothers and grandfathers when their first grandchild is born. Moreover, people who have a child become significantly more likely to move closer to their parents (i.e., the child’s grandparents).

Den här avhandlingen består av fyra artiklar som behandlar olika aspekter av pensionsinvesteringar och pensionsbeslut.

Den första artikeln undersöker hur information om premiepensionen påverkar pensionsspararnas investeringsbeslut. Genom att använda mig av det faktum att Premiepensionsmyndigheten skickar ut sådan information en gång per år till samtliga sparare (det ”orangea kuvertet”), men vid olika tidpunkter till olika delar av landet, påvisar jag att sådan information faktiskt ökar investeringsaktiviteten bland spararna. Den ekonomiska relevansen av detta är dock begränsad eftersom ökningen är förhållandevis liten och dessutom sker från mycket låga nivåer. De som faktiskt gör förändringar i sitt fondval i anslutning till att de får denna information förbättrar sin fondportfölj i den mening att de har en genomsnittligt bättre avkastning och lägre avgift de kommande åren.

Den andra artikeln (samförfattad med Johannes Hagen) studerar bedrägeriexponering och reaktioner bland sparare i anslutning till den hittills största skandalen i premiepensionssystemet, den så kallade ”Allra-affären”. Den tredje artikeln (samförfattad med Johannes Hagen och Paul Nystedt), analyserar om det finns ett samband mellan intelligens och sannolikheten att investera i något av de sex fondbolag som slängts ut ur Premiepensionssystemet av myndigheterna för att de inte har agerat med sina kunders bästa för ögonen. Resultaten från dessa två artiklar visar att medan det inte finns några uttalade socioekonomiska skillnader mellan de som investerar i dessa bolag och andra sparare, en oproportionellt stor andel av dem har anlitat olika typer av “finansiella rådgivare” som i vissa fall har styrt in dem till dessa fonder som har höga avgifter och underpresterar rent generellt. Hög intelligens skyddar mot att bli föremål för denna typ av bedrägeri. Människor med högre intelligens är mindre benägna att investera i bolag som visar sig vara bedrägliga, och om de ändå gör det, så är de också mer benägna att ta ut sina pengar därifrån, åtminstone när bedrägeriet blivit har känt.

Den fjärde artikeln behandlar hur arbetsutbud och flyttbenägenhet påverkas av att få barnbarn. Resultaten visar att ankomsten av det första barnbarnet ökar pensionsbenägenheten på ett likartat sätt för både män och kvinnor i Sverige. Att få barn ökar också sannolikheten att föräldrarna till barnet skall flytta sin familj närmare någon av sina föräldrar (dvs barnets mor- eller farföräldrar).