Från inledningen: På senare tid har de svenska pensionärernas ekonomiska situation debatterats intensivare än på mycket länge. Flera politiska överenskommelser har också gjorts för att stärka pensionärernas inkomster. Under 2021 började inkomstpensionstillägget betalas ut och i januari 2022 kom den socialdemokratiska regeringen överens med Miljöpartiet och Vänsterpartiet om att införa garantitillägget som en ytterligare förstärkning. I synnerhet det senare förslaget har kritiserats för att vara ett avsteg från pensionsreformens princip om ett allmänt pensionssystem som skulle präglas av långsiktighet och bred politisk förankring.
En grundläggande fråga om bakgrunden till reformerna är om det finns en saklig grund för att hävda att pensionärernas inkomstutveckling borde varit mer gynnsam. Men frågan om huruvida “pensionärerna har fått det bättre” kan ha olika tolkningar. Vissa skulle mena att frågan syftar på om pensionärerna som grupp har fått större konsumtionsmöjligheter över tid. Andra skulle mena att frågan syftar på om pensionärerna fått det bättre i förhållande till den arbetande befolkningen eller andra åldersgrupper i ekonomin. En tredje tolkning skulle kunna vara i vilken utsträckning pensionärerna har kunnat behålla den inkomst de varit vana vid under sin yrkesverksamma tid.
I denna rapport undersöker vi dessa tre frågeställningar genom att analysera tillgängliga mikrodata som inkluderar hela den vuxna svenska befolkningen under tidsperioden 1991 till 2019. Den stora datamängden vi har tillgång till möjliggör att vi inte bara studerar hur ett centralmått för inkomstfördelningen – medianinkomsten – utvecklats över tid, utan också hur utvecklingen sett ut i olika delar – percentiler – av fördelningen samt hur inkomstfördelningen inom gruppen pensionärer har förändrats.
Rapport till Finanspolitiska rådet.