Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Pensionärernas inkomster i Sverige 1991–2019
Jönköping University, Jönköping International Business School, JIBS, Economics. Jönköping University, Jönköping International Business School, JIBS, Centre for Entrepreneurship and Spatial Economics (CEnSE).ORCID iD: 0000-0003-3093-726X
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU); Uppsala Center for Labor Studies (UCLS).
Stockholms universitet.
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Från inledningen: På senare tid har de svenska pensionärernas ekonomiska situation debatterats intensivare än på mycket länge. Flera politiska överenskommelser har också gjorts för att stärka pensionärernas inkomster. Under 2021 började inkomstpensionstillägget betalas ut och i januari 2022 kom den socialdemokratiska regeringen överens med Miljöpartiet och Vänsterpartiet om att införa garantitillägget som en ytterligare förstärkning. I synnerhet det senare förslaget har kritiserats för att vara ett avsteg från pensionsreformens princip om ett allmänt pensionssystem som skulle präglas av långsiktighet och bred politisk förankring.

En grundläggande fråga om bakgrunden till reformerna är om det finns en saklig grund för att hävda att pensionärernas inkomstutveckling borde varit mer gynnsam. Men frågan om huruvida “pensionärerna har fått det bättre” kan ha olika tolkningar. Vissa skulle mena att frågan syftar på om pensionärerna som grupp har fått större konsumtionsmöjligheter över tid. Andra skulle mena att frågan syftar på om pensionärerna fått det bättre i förhållande till den arbetande befolkningen eller andra åldersgrupper i ekonomin. En tredje tolkning skulle kunna vara i vilken utsträckning pensionärerna har kunnat behålla den inkomst de varit vana vid under sin yrkesverksamma tid.

I denna rapport undersöker vi dessa tre frågeställningar genom att analysera tillgängliga mikrodata som inkluderar hela den vuxna svenska befolkningen under tidsperioden 1991 till 2019. Den stora datamängden vi har tillgång till möjliggör att vi inte bara studerar hur ett centralmått för inkomstfördelningen – medianinkomsten – utvecklats över tid, utan också hur utvecklingen sett ut i olika delar – percentiler – av fördelningen samt hur inkomstfördelningen inom gruppen pensionärer har förändrats. 

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Finanspolitiska rådet , 2022. , p. 50
Series
Studier i finanspolitik, E-ISSN 1654-8000 ; 2022/1
National Category
Economics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hj:diva-56422OAI: oai:DiVA.org:hj-56422DiVA, id: diva2:1657022
Note

Rapport till Finanspolitiska rådet.

Available from: 2022-05-09 Created: 2022-05-09 Last updated: 2022-05-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

Fulltext

Authority records

Hagen, Johannes

Search in DiVA

By author/editor
Hagen, Johannes
By organisation
JIBS, EconomicsJIBS, Centre for Entrepreneurship and Spatial Economics (CEnSE)
Economics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 137 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf