Dagens medietäta samhälle erbjuder berättelser i olika versioner och i olika medier (jfr Statens medieråd, 2019a; 2019b) vilket innebär att barn kommer i kontakt med en berättelse på många olika sätt. Därför utgör förståelse för berättelser och berättelsevärldar bland elever i lågstadiets årskurs ett till tre huvudfokus för det föreliggande projektet. I projektet tillämpas en undervisningsdesign som sätter berättelsen och dess olika mediala uttrycksformer samt elevers receptiva och produktiva färdigheter i centrum. Dessa färdigheter betonas i styrdokumenten för ämnet svenska i grundskolans tidigare år där det framkommer att undervisningen ska ”syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra” (Skolverket, 2018). Med utgångspunkt i både berättelsen och i svenskämnet med fokus på att läsa och förstå berättelser ärsyftet med studien att undersöka hur en undervisningsdesign som sätter kreativt och kontrastivt lärande i centrum kan generera språkutveckling samt en fördjupad och vidgad förståelse för berättelsen.

Den undervisningsdesign som tillämpas i projektet har iscensatts och justerats i tre omgångar och resultatet av projektet visar att eleverna utvecklar sin identitet genom att arbeta med kontraster som synliggör hur livet består av ljus och mörker och att båda är nödvändiga; om man vill ha ljus i sitt liv behöver man också ha mörker, som en elev berättar (Svensson & Haglind, 2021). Arbetet med kontraster synliggör också elevernas förståelse för sin egen lärandeprocess. Eftersom det visat sig under iscensättningarna att elevernas identitetsskapande, deras lärandeprocesser och även deras förståelse för den egna lärandeprocessen blir synliggjorda genom att arbeta med kontraster har det kontrastiva lärandeperspektivet utvecklats och förstärkts inför projektets tredje och sista iscensättning. Detta kontrastiva lärandeperspektiv är en av förtjänsterna med projektet enligt de medverkande lärarna. I presentationen redogörs för analyser och lärdomar från hela det treåriga projektet med fokus på de resultat som har framkommit. Det empiriska materialet består av kvalitativa semistrukturerade gruppintervjuer med elever och lärare, samt av elevproducerat material i form av illustrerade dikter, akvarellmålningar, bilder, teater och dans.