Syfte: Inom husbyggnationen är hållbar utveckling ett debatterat ämne. Det råder okunskap kring olika stommaterial och dess miljöpåverkan. Enligt Boverket (2018) finns inget stommaterial som är bättre än andra i samtliga avseenden.

Studiens mål är att bidra med kunskap inom hållbart byggande genom att jämföra miljöpåverkan och kostnad för tillverkning av stommaterial samt stommaterialens transport till byggarbetsplatsen. I studien jämförs två byggnader, en med betong- och stålstomme och en med en KL-trä-och konstruktionsvirkes stomme.

Metod: Studien är en kvantitativ fallstudie av två flervåningshus vid namn Operetten och Tre i trä i Jönköpings län.

Litteraturstudier av befintlig forskning genomfördes med sökningar i Diva, Primo och Google Scholar för att ge underlag till ett teoretiskt ramverk. Andra webbsidor som användes vid inhämtning av information var Svenskt Trä, Svensk Betong och Boverket.

Empiri samlades in med dokumentstudier. Materialmängder erhölls från bygghandlingar och nettokalkyler ifrån iBinder respektive BidCon vilka erhölls från Blue Wall Construction AB. EPD:er samt material- och leveranskostnader insamlades via mejlkonversationer och transportsträckor analyserades med kartor.

Resultat: Vid tillverkning av stommaterial samt transport av stommaterialet till arbetsplatsen visade resultatet från fallstudien att stommen i Tre i trä har en 115 % högre kostnad än Operetten. Skillnaden i kostnad per kvadratmeter var cirka140 %. Däremot medför stommen i Operetten en ökning av 88 ton CO2e i atmosfären. Motsvarande värde för stommen i Tre i trä var negativt 150 ton CO2e. Sett till miljöpåverkan per kvadratmeter uppvärmd area (Atemp) bidrar Operetten med 100 kg CO2e/m2 Atemp medan Tre i trä bidrar med -200 kg CO2e/m2 Atemp.

Konsekvenser: Resultatet från studien tyder på att kostnaden för tillverkning och transport av stommaterialen till betong- och stålstommen är billigare, men bidrar till mer CO2e. En slutsats är att om det finns möjlighet att lägga mer pengar på KL-trästomme, kan det bidra till mindre CO2e och även binda kol. Författarnas rekommendation utifrån resultatet är att överväga att använda KL-trä i liknande bärande stommar. Studien har dock begränsats till stommaterialen. För ett större helhetsperspektiv bör stomkomplettering samt infästningar för respektive stomalternativ beaktas.

Begränsningar: Utifrån metodvalen och avgränsningarna som tillämpats är resultatet inte generellt giltigt. Resultatet kan i viss mån ses som giltigt vid liknande stommar som i referensprojekten i Jönköpingsområdet.

Purpose: In house construction, sustainable development is a debated topic. In the industry, there is a lack of knowledge regarding different frame materials and their environmental impact. According to the National Board of Housing, Building and Planning (2018), there is no load-bearing material that is better than others in all point of views.

The aim of this study is to contribute knowledge in sustainable construction, by comparing the environmental impact and cost of manufacturing frame materials, including transportation to the construction site. In this study two buildings are compared, one built with a concrete and steel frame and one frame with CLT and structural timber.

Method: The study is a quantitative case study of two multi-storey buildings named Operetten and Tre i trä in Jönköping County.

Literature studies of existing research were carried out with Primo, Diva and Google Scholar to provide a basis for a theoretical framework. Other web pages that were used to gather information was obtained from Svenskt Trä, Svensk Betong and Boverket.

Empirical data was collected through document studies. Quantities of materials were obtained from Blue Wall Construction AB with construction documents and net calculations in iBinder and BidCon. EPDs, material and delivery costs were collected from email conversations and transport distances were analyzed using maps.

Findings: When manufacturing materials and transporting them to the workplace, the results from the case study showed that the CLT-frame in Tre i trä has a 115 % higher cost than the concrete and steel fram in Operetten. The price difference per square meter between the two frames was approximately 140 %. The frame in Operetten results in an increase of approximately 88 tonnes of CO2e in the atmosphere. The corresponding value for the frame in Tre i trä was negative 150 tonnes of CO2e. In terms of environmental impact per square meter of heated area (Atemp), Operetten results in an increase of 100 kg CO2e/m2 Atemp while Tre i trä contributes -200 kg CO2e/m2 Atemp.

Implications: The results from this study, which indicates that in terms of cost, the concrete and steel frames are cheaper in the production phase but contributes to more CO2e. A conclusion is that if there is a possibility to invest more money on the CLT, this can contribute to less CO2e in the atmosphere. The authors' recommendation, based on the result, is to consider using CLT frames instead of concrete and steel frames. However, in this study only the load-bearing material was considered. For a larger overall perspective, frame completion and attachments for each frame alternative must be considered.

Limitations: Based on the method choices and the limitations applied, the result is not generally valid. The result can to some extent be seen as valid for similar frameworks as in the reference projects in the Jönköping area.