Leverantörers flexibilitet är av stor vikt för att kunna vara flexibel mot sina kunder. Trots att det generellt uttrycks ett behov av att ha flexibla leverantörer, är det få företag som uttryckligen använder det som ett mätetal. En enkätstudie som 2018 presenterades på Plans forsknings- och tillämpningskonferens kartlade leverantörsflexibilitet i svenska företag baserat på över 500 inköpschefers svar. Resultaten från den studien visade att inköpschefer generellt upplever stora negativa gap mellan bedömda behov och erhållen flexibilitet i kritiska leverantörers volym- och leveransflexibilitet. Dessa svar väckte åtskilliga nya frågor och ledde till denna studie. Syftet är att förstå och belysa varför det uppstår negativa gap mellan bedömt behov och erhållen leverantörsflexibilitet. 

Den använda metoden är en flerfallstudie hos fyra större tillverkare, där data har analyserats med hjälp av fiskbensdiagram och ställts mot litteraturen. Behovet av leverantörsflexibilitet, hur leverantörsval och leverantörsvärdering genomförs, hur kommunikationen sker med leverantören och vilken maktsituation som råder mellan köpare och leverantör har identifierats som bidragande orsaker till negativa gap i leverantörsflexibilitet. Förhållanden som identifierats i företagen innefattar bl.a. att flexibilitet inte avtalas med leverantörer, att andra urvalskriterier än flexibilitet används, att flexibilitet inte värderas och följs upp, att kommunikationen mellan köpare och leverantör inte fokuserar flexibilitet och att leverantörerna har stor makt över köparna. Dessa förhållanden har formulerats i åtta propositioner. Komplexa samband mellan dessa orsaker har också identifierats. Resultaten kan ge praktiker och forskare en grundförståelse för leverantörsflexibilitet i form av dess betydelse och orsaker till gap mellan bedömda behov och erhållen flexibilitet. Flera förslag till fortsatta studier presenteras.