Studien utgår från ett avslutat musik- och poesiprojekt på Långmosseskolan, initierat av en producent vid Göteborgs Konserthus. Vi har följt hela projektet under ett år, och presenterar preliminära resultat. Syftet är att bidra med kunskap om vilka former för deltagande och representation som möjliggjordes för de involverade eleverna från årskurs 1 och 2 i undervisningen i svenska och svenska som andraspråk, samt elevers och lärares perspektiv kring detta.

I studien undersöks demokratiska aspekter kring elevers språk- och kunskapsutveckling och vilka möjligheter elever erbjuds för att representera sig själva (Fraser, 1997) genom olika uttrycksformer och modaliteter (Cummins, 2001; Illeris, 2014; Kress, 1997; Schmidt & Häggström, 2019). Långmosseskolan präglas i viss mån av socioekonomiska ojämlikheter. En majoritet av eleverna talar ett annat språk än svenska i sina hem. Det insamlade datamaterial som bidraget utgår från är: fältanteckningar från deltagande observationer i klassrum, transkriberade fokusgruppsintervjuer med elever respektive lärare samt dokumentation av musik- och poesiprojektets upplägg.

Materialet kommer att analyseras under våren. Först görs en tematisk innehållsanalys (Hsieh & Shannon, 2005). Därefter analyseras vilka modaliteter och estetiska uttrycksformer som integreras samt elevernas möjligheter till representation. Det finns flera argument för elevers poesiskapande då det kan leda till att de blir varse språkets makt (Heard, 1989), får använda sin fantasi samt uttrycka tankar, känslor och åsikter (Wolf, 2004; UNICEF, 2009). Vi önskar i detta bidrag presentera och problematisera de möjligheter och utmaningar som framkommer i relation till det undervisningsinnehåll som skapades.