Förord

Då och Nu i Nässjöbygden

Vems berättelse är viktig? Svaret på frågan är enkel, allas! Vem vill då berätta? Ja, egentligen alla! Har du tänkt på hur vi alla mer eller mindre fyller vår vardag med berättelser. De flesta har behov av att berätta. Ditt barn på förskolan som knappt hinner sätta sig i bilen förrän dagens aktiviteter återges i en strid ström. Skolbarnen i de tidiga skolåren som i ivern nätt och jämnt hinner släppa skolväskan innanför dörren innan de berättar vad som har hänt tidigare under dagen. Ungdomar under gymnasietidens turbulenta frigörelse där mobilen är en ständig kanal för dialogberättelser, om än med korta formuleringar. För dem som är mitt i familje– och arbetsliv, där kvällens samtal blir till berättelser som innehåller glädje, oro, karriär och framtidsdrömmar. Kanske vi ändå finner den finaste berättelsescenen i generationsmötet mellan gammal och ung. Barnbarnet bredvid mormor som är fullt upptagen med att berätta något från en svunnen tid. Nästan alla av dessa vardagsberättelser av och om människor och miljöer försvinner så småningom och så måste det vara. Men att bevara berättelser blir då en av de viktigaste kulturgärningarna vi kan ägna oss åt. 

När Josef Rydén första gången utgav Då och Nu i Nässjöbygden 1976 påbörjades en oskattbar kulturgärning för Nässjö kommun om dess historia. Utan skriftserien hade mängder av oersättliga berättelser fallit i glömska. Tack vare Rydén finns dessa nu kvar. Magnus Wahlström övertog ansvaret 2002 och förde därmed genom sitt omfattande redaktörskap den rika berättarkulturen vidare i Nässjöbygden. Ett arbete som under alla år inte varit möjligt utan en hängiven och trogen redaktionskommitté. Men ytterst genom alla dem som genom åren bidragit med berättelser. Utan er ingen bok!

Boken du håller i din hand innehåller en spännande bredd av berättelser. Mord och ond bråd död, vingårdsinköp i Italien, ett stationssamhälle i stark förändring och en livsberättelse från andra världskriget fram till idag. Läkaren som fick en get som tacksamhetsgåva och vad han gjorde med den. Om en våldtäkt på 1700-talet och i Covid 19-tider om sjukdomar i Malmbäck under 1800-talet. Vill du roa dig med att klura på gamla dialektord har du en spännande stund framför dig. Därtill finns läsning om mannen som gav sig ut på haven och vars liv blev till en spännande och rik berättelse. Så kort sagt, jag kan lova dig en intressant läsning när du inhandlat denna bok. 

När jag nu står på tröskeln till att överta ansvaret för detta redaktörskap väntar en utmanande framtid. En framtid som till vardags innebär arbete som universitetslektor i historia på Jönköping University och som lärarutbildare. Därtill undervisning på enskilda kurser och egen forskning, främst om perioden 1700- och 1800-talet.  Samtidigt som jag aldrig kan hålla mig borta från all annan historia som jag alltid kopplar till nutid och framtid. Annorlunda uttryckt – mitt motto är – historia ska man ha nytta av! På så sätt blir man en nyfiken och reflekterande medborgare i ett samhälle med en allt snabbare förändringstakt.

Till dig som läser detta förord har jag en önskan och din ålder är här  helt oväsentlig. Fundera över upplevelser, händelser du varit med om eller intressanta personer du mött i din hembygd. Bege dig till biblioteket och sök i arkiv. Du kanske bär på en spännande släkthistoria, muntlig eller skriftlig. Sätt dig ner, skriv din berättelse och ta kontakt med hembygdsrörelsen på din ort som är vår förmedlingslänk. Kanske blir din berättelse ett bevarat kulturarv i textens form i den fantastiska Nässjöbygden inför framtiden. 

Anders Dybelius

Redaktör

Malmbäck en klar höstdag i september