Föreliggande bidrag undersöker och problematiserar möjligheter för läs- och skrivundervisning med utgångspunkt i platsbaserat lärande, som integrerar hållbarhetsperspektiv i termer av ekologisk/social literacy och demokrati. Syftet är att belysa möjligheter för inkluderande literacyundervisning, där språk och villkor för hållbar utveckling möts. Avstamp tas i behovet av undervisning som kombinerar läs- och skrivförmåga i meningsskapande sammanhang med engagerande aktiviteter som stärker elevers förmåga att ta ställning och handla (Cummins, 2001; Schmidt, 2019). Plats-baserad pedagogik förespråkar sådan undervisning, och har som mål att stärka elevers förståelse för hur det egna handlandet påverkar den omgivande miljön samt hur språket kan användas i ett aktivt samhällsdeltagande (e.g. Eppley, 2009; Greenwood, 2009). Bidraget utgår från två klassrumsstudier i årskurs 1 och 2, där empiri skapats genom deltagande observationer, intervjuer och genom initierade undervisningsaktiviteter i samverkan mellan deltagande lärare och forskare (Häggström, 2019; Schmidt, 2017). Studierna genomfördes i flerspråkiga och mångkulturella kontexter, på platser som brukar benämnas ’förorten’. Resultatet visar att de initierade undervisningsaktiviteterna möjliggjorde för eleverna att aktivt, via estetik, skrift, språk och andra uttrycksformer, engagera sig i autentiska meningsfulla sammanhang där platsen kom i förgrunden, och kommunikativa förmågor utvecklades. Utifrån resultatet vill vi betona värdet av att sammanföra litteracitet och plats för att undvika bristdiskurser och istället främja deltagande. Det aktiva deltagande vi ser exempel på i studierna belyser en helt avgörande aspekt kring hållbarhet, nämligen hur människor på samma plats kan leva tillsammans och i samklang med naturmiljön, trots olika värderingar och förhoppningar.