Folkbiblioteken i Sverige har i uppgift att verka läsfrämjande. Vad innebär det då att främja läsning och vilka slags läsfrämjande insatser genomför folkbiblioteken? Föreliggande rapport fokuserar denna fråga. Vad läsfrämjande är, bör eller skulle kunna vara, går att söka svar efter i dokument som specifikt anger och beskriver folkbibliotekens uppdrag. Barns och ungas liksom medborgares läs- och skrivförmåga är något som länge setts som en avgörande förutsättning för deltagande och demokrati i vårt samhälle. Idag ställs krav på medborgare att kunna använda, förstå och kritiskt kunna granska texter inom en rad sammanhang. Sverige är vidare ett av de länder i västvärlden där en majoritet av invånarna har tillgång till datorer och internet, vilket ställer krav på medborgare att kunna hantera samtida informationsteknik. Att kunna koda av, funktionellt använda, förstå och kritiskt kunna granska texter, från olika medier och genrer, ses idag som avgörande inom en rad olika sammanhang och inte minst inom utbildning på olika nivåer. Det går därför att söka svar på vad läsförmåga innebär, liksom vad det innebär att främja läsning, i olika slags dokument och riktlinjer också utanför folkbibliotekens domäner och sammanhang.

Genom att ta avstamp i dokument som beskriver folkbibliotekens uppdrag, men också riktlinjer, policydokument och teorier som beskriver vad läsförmåga är i dagens textindränkta samhälle, analyseras i denna rapport genomförda läsfrämjande insatser mellan 2011-2013 hos folkbibliotek i sex län och regioner i södra Sverige: Region Halland, Blekinge län, Kronobergs län, Region Skåne, Jönköpings län och Kalmar län. Föreliggande rapport utgör en förstudie, där ett första steg tas mot en kartläggning av folkbibliotekens läsfrämjande insatser och indikerar att en fortsättning, i form av en ny studie eller utvecklingsarbete, kan följa som ytterligare analyserar dessa insatser. I denna förstudie används genomgående ett vidgat textbegrepp, vilket betyder att texter kan vara skriftliga, visuella, talade, auditiva och/eller baseras på samtida informationsteknik. Det som är gemensamt för texter, där dessa nämnda uttrycksformer ofta samspelar, är att de uttrycker längre tankar och bär på ett längre innehåll, något som bärs upp av någon slags berättelsestruktur eller struktur för information. Texter kan då exempelvis vara fack- och skönlitteratur, film, teater eller återfinnas på olika webbsidor.

Förstudien har tagits fram som ett samarbete mellan de regionala biblioteksverksamheterna i Blekinge, Kronoberg, Kalmar län, Skåne, Jönköping och Halland. Den har genomförts med hjälp av bidrag från Kulturrådet. Vi hoppas skriften ska leda till diskussioner och samtal ute på biblioteken samt ligga som grund för olika prioriteringar och beslut.