Suicidalitet, att tänka på, planera, genomföra suicidförsök och suicid, är ett folkhälsoproblem. Årligen suiciderar cirka 1500 personer i Sverige. Suicidala personer har i genomsnitt minst fem närstående.  Efterlevande har önskat stöd som: delaktighet i vård, behandling och kunskap om suicidrisk.

Syftet med förbättringsarbetet var att utveckla samarbetet med närstående till patienter, som vårdas efter suicidförsök, genom att testa en samtalsmetod för patientsamtal, Trestegssamtal, som skapats och används vid Psykiatriska kliniken Höglandssjukhuset i Eksjö.

I samband med inskrivningen inom slutenvården tillfrågas patienten om kontaktuppgifter till närstående, som kontaktas inom 24 timmar. Genom att lämna kontaktuppgifter har patienten godkänt att närstående kontaktas och deltar i studien. Vid ena avdelningen erbjuds närstående Trestegssamtal påföljande dag, vid andra avdelningen ges samtal enligt gängse rutin.

Syftet med studien var att undersöka närståendes och personalens erfarenheter av Trestegssamtal.

I förbättringsarbetet har Trestegssamtal med närstående enskilt, i grupp och med barn, testats med fokus på dagen före suicidförsöket, dagen för suicidförsöket, dagen efter suicidförsöket.

Förbättringsarbetet och studien visar att samtalen haft betydelse för närstående och att samtalen positivt påverkat relationen till personen som vårdats efter suicidförsök.

Att inkludera närstående till suicidala personer i vård, behandling och prevention är ett outforskat område, som behöver studeras ytterligare. 

Suicidality is a public health problem. About 1500 persons in Sweden commit suicide each year. Suicidal persons have in average five relatives. Survivors have desired support in care, treatment and improving their knowledge of suicide risk.

The aim of the improvement work was developing structures for cooperation with relatives to patients, under medical care after suicide attempts.  A conversation method, Three-stage conversations, introduced at the Psychiatric Clinic Höglandssjukhuset Eksjö, Sweden, was analyzed.

At one section, when enrolled, the patient can accept participation in the study by naming relatives, who will be contacted within 24 hours. At the other section conversations are given according to the usual routine.

The aim of the study is investigating the experiences of relatives and staff in Three-stage conversations.

In the improvement work, Three-stage conversations with relatives individually, in groups (including children), have been tested focusing on the day before, the day of and the day after the suicide attempt.

Both the improvement work and the study show that the conversations had an impact on relatives and improved the relation to the person in treatment.

Benefits of including relatives of suicidal persons in care, treatment and prevention are an unexplored area, which needs further study.