Bakgrund: Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är grundläggande för hälsa. Elever behöver stöd och utbildning i SRHR för god sexuell hälsa. Elever har en mer liberal syn på sexuella relationer och tar större sexuella risker. Skolsköterskor saknar formell kompetens vilket kan skapa osäkerhet i samtalen om SRHR.

Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att samtala om sexuell och reproduktiv hälsa med högstadie- och gymnasieelever.

Metod: Studien genomfördes med kvalitativ design med induktiv ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med 14 skolsköterskor utspridda i hela Sverige.

Resultat: Studiens resultat presenterades i tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var ”öppet förhållningssätt”, ”organisatoriska förutsättningar” och ”utmanande uppgifter”. Det krävdes ett öppet förhållningssätt för att skapa förtroende. Lyhördhet och ett icke dömande förhållningssätt var viktigt för att kunna stödja och undanröja hinder. De organisatoriska förutsättningarna beskriver att bortprioritering sker vid tidsbrist, tung arbetsbelastning och egen otrygghet. Det enskilda hälsosamtalet beskrevs vara en utmanande uppgift. Skolsköterskorna beskrev också vilsenhet, rädsla och frustration i samtalen med elever med annan kultur.

Slutsats: Utökad kunskap inom SRHR är viktigt inom skolhälsovården för det hälsofrämjande arbetet och för att nå målen inom Agenda 2030. En likvärdig kunskapsbank och styrdokument behövs för att stödja arbetet och säkerställa likvärdig skolhälsovård.

Background: Sexual and reproductive health and rights (SRHR) are fundamental to health. Therefore, support and education are important for good sexual health.  Students have a more liberal view of sexual relations and take greater sexual risks. School nurses are in lack of formal education, which can generate uncertainty in conversations about SRHR.

Aim: The aim of this study was to describe the school nurses' experiences of talking about sexual and reproductive health with high school and senior high school students.

Method: The study was conducted in a qualitative design with an inductive approach. Data was collected through semi-structured interviews with 14 school nurses from all over Sweden.

Results: The results of this study presented in three categories and nine subcategories. The categories were “open attitude, “organizational conditions” and “challenging tasks”. An open attitude was required to create confidence. Responsiveness and a non-judgmental approach were important to support and remove barriers. The organizational conditions describe that in case of lack of time, heavy workload, and school nurse’s own insecurity, SRHR is not a priority. The individual health dialogue was described as a challenging task. The school nurses described a sense of being lost, fear and frustration in conversations with students from other cultures.

Conclusion: Increased knowledge within SRHR is important in school health to work with health promotion and to achieve the goals in Agenda 2030. An equal body of knowledge and steering document are needed to support the work with SRHR and ensure equal school health care.