Bakgrund: Barnsjuksköterskan arbetar för barnets bästa utifrån ett barnperspektiv. Enligt svensk lag har personal inom hälso- och sjukvård skyldighet att anmäla misstanke om att barn far illa till socialtjänsten. Förutom den uppenbara och omedelbara risken, ökar också risken för ohälsa i vuxen ålder. Barnsjuksköterskan arbetar familjecentrerat, något som kan upplevas som svårt i de fall där misstanke om att barnet far illa finns.

Syfte: Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenhet av att möta barn som far illa inom barnsjukvård.

Design och tillvägagångssätt: En kvalitativ studie med induktivt förhållningssätt genomfördes. Tre semi-strukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt 14 sjuksköterskor genomfördes på en barnklinik på ett mellanstort sjukhus i södra Sverige. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Resultatet redovisades genom kategorierna Arbetet med barn och familjer och Betydelsen av rutiner, med tillhörande fem subkategorier. Första kategorin belyste hur barnsjuksköterskan uppmärksammade tecken att barn for illa och att möta familjen i samband med orosanmälan. Andra kategorin belyste att dokumentera det som uppmärksammats, göra en orosanmälan och teamsamarbetet. Det beskrevs som viktigt och svårt.

Slutsats: Möten med barn som far illa är svåra och komplexa. Det behövs ökad kunskap, tydliga rutiner och teamsamarbete mellan olika professioner och myndigheter. Studien visar att det är lättare för barnsjuksköterskorna med längre arbetslivserfarenhet att hantera dessa situationer.

Background: The paediatric nurse works for the best of the child through a child perspective. Swedish law says that reporting suspicion of child maltreatment is mandatory for all health care workers. Except the obvious and direct risk for the maltreated child, the risk of illness as an adult also increases. When there is a suspicion of abuse the family-centered care can be experienced as difficult for the paediatric nurse.

Aim: The aim of this study was to explore experiences of paediatric nurses meeting children experiencing abuse.

Method: A qualitative study with inductive approach was held. Three semi-structured focus groups including 14 nurses were conducted at a child clinic in a medium-sized hospital in the south of Sweden. The material was analyzed through a qualitative content analysis.

Findings: The result was presented in the categories The work with children and their families and The importance of routines. Those are described in five sub-categories; Pay attention to signs, Meeting families in connection with report to social services, Document what is noticed, Make a report to social services, and Teamwork.

Conclusion: To meet children experiencing abuse is complex. There is a need for more knowledge, clear routines and teamwork between different professions and authorities. The study shows it is easier for paediatric nurses with longer work experience to handle these situations.