Livsstilsmagasin har tidigare kritiserats för att framställa män och kvinnor schabloniserande. Detta beror på att populärkultur bidrar till att konstruera stereotyper genom att framställa kvinnor och män på samma sätt i återkommande mönster, vilka vi senare influeras av. Syftet med studien är att analysera omslagsbilder i två livsstilsmagasin, Cosmopolitan och GQ Magazine, från år 2010 och 2019. Detta för att undersöka om det finns någon skillnad i framställningen av kvinnor och män i bild och text, och i sådana fall hur framställningen har förändrats under det senaste decenniet. 

Studien är en kvalitativ semiotisk analys som tillhör forskningsområdet visuell kommunikation och populärkultur. Utifrån Saussures, Barthes och Pierces semiotiska teorier har vi studerat bilderna och texterna för att avslöja dess latenta budskap. Detta med hjälp av denotation, konnotation och stereotyper som analysverktyg. Stereotyper kommer i denna studie att användas som Barthes myter. Analysverktygen har bidragit till utformandet av tio olika teman vi identifierat utifrån analysen. För att utföra en trovärdig analys har ett analysschema skapats, där varje omslagsbild analyserats utifrån analysschemats olika faktorer. Resultaten av analysen har sedan diskuteras med grund i Hirdmans genusteori.

Resultatet visar att kvinnor framställdes stereotypt i utgåvorna från Cosmopolitan år 2010, och fortsätter att göra det år 2019, med färre förändringar i slutet av decenniet. I GQ Magazine framställs män stereotypt där de erhåller en dominant position. Förändringen GQ Magazine genomgått från år 2010 till 2019 är mindre synlig men befintlig. Den generella utvecklingen av magasinen är liten och stereotyper lever starkt kvar i utgåvorna från år 2019. Kvinnor framställs i Cosmopolitan med begränsade alternativ av identiteter som de kan identifiera sig med och återkommande stereotypt feminina intressen, medan män i GQ Magazine framställs i ett bredare spektrum, med fler typer av identiteter att identifiera sig med och varierade intressen som är mer generella.

Lifestyle magazines have previously been criticized for portraying men and women in a standardized way. The reason behind this is that popular culture contributes to constructing stereotypes by depicting women and men the same way, continuously, which then influence us. The purpose of this study is to analyze the covers of two lifestyle magazines, Cosmopolitan and GQ Magazine, from the years 2010 and 2019. This is to analyze if there is any difference in the portrayal of women and men in image and text, and examine how the portrayal has changed over the past decade.

The study is a qualitative semiotic analysis within visual communication and popular culture research fields. Based on Saussure's, Barthe's and Pierce's semiotic theories, we have analyzed the images and texts to reveal their latent message. This by using the analytical tools denotation, connotation and stereotypes, that later resulted to the compilation of ten different themes we were able to identify from the collected data. In order to carry out a credible analysis, we created an analysis scheme, where each magazine cover was analyzed based on the different factors presented in the analysis scheme. The results of the analysis have then been discussed on the basis of Hirdman's gender theory.

The results show that women are portrayed stereotypically in the editions of Cosmopolitan in both 2010 and 2019. At the end of the decade there was little change in the portrayal. In GQ Magazine, men are portrayed stereotypically where they stand in a dominant position. The change GQ Magazine has undergone from 2010 to 2019 is less visible but still existing. The general developments of the magazines are small and stereotypes still exists at a large scale in the 2019 editions. Women are portrayed in Cosmopolitan with limited alternatives of identities to relate to and the same recurring stereotypical female interests, while men in GQ Magazine are portrayed in a broader spectrum, with more types of identities to relate to and varied interests that are not always stereotypically masculine.