In Sweden, unaccompanied youths are placed within residential care units. However, to settle in a foreign country and feel emotional belonging is more complex than access to a physical building. The aim of this study is to critically discuss the concept of 'home' as experienced by the youths, narrated in nine focus group interviews. These interviews occurred in the aftermath of a turbulent migration time (2015), when over 35,000 unaccompanied youths arrived in Sweden. A transnational theoretical perspective stretches the meaning across national borders, when home links to people, processes and other geographical places. It is difficult to create an environment that mirrors the emotional attachment described in analysis. Earlier research has shown that residential care workers refer to the institutional setting as home, yet the results of this study show that the young people relate to the concept differently. Staff utilisation of the concept of home rather emphasises the lack of home-like aspects for the youths, creating a frustration in the current institutional conditions. Staff in residential care units must therefore be aware of the different interpretations and reactions that their actions and communications generate, in order to respond to various needs.

Ett boende alternativ för ensamkommande unga i Sverige är hem för vård och boende (HVB). Att komma till ett nytt land och skapa förutsättning för känslomässig tillhörighet är mer komplext än att få tillgång till en fysisk byggnad. Syftet med den här studien är att kritiskt diskutera hembegreppet baserat på ungdomarnas egna upplevelser, delgett i nio olika fokus-grupps intervjuer. Intervjuerna utfördes i efterdyningarna av en turbulent tid då det 2015 anlände över 35,000 ensamkommande unga i Sverige. Ett transnationellt teoretiskt perspektiv breddar förståelsen och sträcker sig över nationella gränser där hem länkas samman till människor, processer och olika geografiska platser. Det är svårt att skapa en miljö som motsvarar den emotionella samhörighet som de unga beskriver i studien. Tidigare forskning har visat att personal på HVB relaterar till den institutionella miljön i termer av ett hem, resultatet av vår studie visar dock att de ungas förståelse av begreppet skiljer sig åt. Personalens sätt att relatera till HVB som hem understryker snarare avsaknaden av hemlika element från de ungas perspektiv och skapar således frustration. Personalen behöver vara medvetna om de olika tolkningarna och reaktionerna som deras kommunikation genererar, för att kunna bemöta olika behov.