Berättelser i olika former, till exempel dikter, romaner, seriemagasin, datorspel, filmer och tvserier finns runt omkring oss och utgör en stor del av barns och ungdomars fritid (Lundström & Svensson, 2017; Statens medieråd, 2017a; Statens medieråd, 2017b). Det är inte ovanligt att barn och ungdomar, men även vuxna, tar del av samma berättelse, eller delar därav, i olika medieformat, till exempel läser boken, ser filmen, läser och skriver fanfiktion och lyssnar på soundtracket. Att skapa nya versioner av berättelser, speciellt i olika medier, är ständigt pågående processer och detta skapande bidrar till ett informellt lärande, men kan även användas i en formell skolkontext för att nå och synliggöra olika lärandeprocesser (Svensson & Haglind, kommande).

Mot bakgrund av de berättelser i olika text och medieformat som finns omkring oss vill vi undersöka den litteraturdidaktik som finns eller möjliggörs omkring oss. Presentationens primära fokus är genreöverskridande/transmedialitet och skapandet av nya re-presentationer, det vill säga nya berättelser som bygger på hela eller delar av en (kärn)berättelse och det lärande som detta skapande uppmuntrar eller genererar.

Det exempel på berättelser omkring oss som utgör bas för presentationen är tv-programmet Helt lyriskt, som uppmuntrar till en ökad förståelse för berättelser, i det här fallet dikter, beträffande såväl innebörd som komposition, samt det analysarbete som ligger bakom ett omskapande av berättelser och den kunskap detta medför.

Referenser

Lundström, S., & Svensson, A. (2017). Ungdomars fiktionsvanor. Forskning om undervisning och lärande 17(2), 30-51. Statens medieråd. (2017). Ungar & Medier 2017. Stockholm: Statens medieråd. Statens medieråd. (2017). Småungar & Medier 2017. Stockholm: Statens medieråd. Svensson, A., & Haglind, T. (kommande). Textuniversum och gränsöverskridande lärande. Att arbeta med kreativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning. Grænsegængere og grænsedragninger i nordisk modersmålsdidaktik.