Syfte:

Målet med uppsatsen är att ta fram ett förslag på hur de sociala dimensionerna

skall kunna utvärderas i upphandlingsfasen i ett bostadsprojekt inom ramen för LOU.

Det saknas idag objektiva metoder för att närma sig social hållbarhet inom offentlig

upphandling, medan nya LOU syftar till att upphandlande myndigheter bör ha ett ökat

fokus på kring sociala kriterier när de upphandlar. Allmännyttan är en av de

upphandlande myndigheterna som inom sitt verksamhetsområde och uppdrag och med

sin storlek kan verka som möjliggörare för att skapa socialt hållbara bostäder och

bostadsområden

Metod:

För att nå målet med rapporten har en litteraturstudie utförts för att identifiera

forskningsfronten, definition och indikatorer för social hållbarhet samt hur

förhållningssättet till detta begrepp ser ut idag inom offentlig upphandling. Fallstudier

har utförts för att se hur de större bostadsbolagen inom Allmännyttan arbetar med social

hållbarhet idag genom dokumentanalys av upphandlingsunderlag, samt

semistrukturerade intervjuer av nyckelpersoner i projekten.

Resultat:

Resultatet pekar på att avsaknaden av konsensus kring kriterier och

perspektiv som skall definiera den sociala dimensionen och att betydelsen ofta hamnat

under breda och generella begrepp är anledningen till avsaknaden av sociala kriterier i

offentlig upphandling, inte lagen i sig. Genom att de allmännyttiga bolagen tillsammans

definierar hur man skall arbeta med de sociala hållbarhetsfrågorna, även gällande

utformning finns stora möjligheter att inom ramen för LOU handla upp tjänster som

stärker den sociala hållbarheten i deras bostadsområden. Exempel på krav utifrån de

identifierade teman och indikatorerna är att ställa krav kring deltagande i

medborgardialog vid projektering, framtagning av utredning kring de fysiska

faktorernas påverkan på den sociala hållbarheten och krav på kompetens och eller

kompetenshöjande åtgärder inom social hållbarhet hos anbudsgivaren.

Konsekvenser:

Genom fortsatt strukturerat och målinriktat arbete med social

hållbarhet inom de allmännyttiga bostadsbolagen kan objektiva metoder för att närma

sig social hållbarhet utvecklas och överföras mellan bolagen. Detta arbete kan ligga till

grund för hur de Allmännyttiga bolagen kan komma en bit på vägen med arbetet kring

social hållbarhet.

Begränsningar:

I fallstudierna har endast projekt lokaliserade inom de 15 största

städerna i Sverige inom allmännyttan analyserats. Bolag med större och mindre

ekonomisk kapacitet än dessa bedöms ha kommit olika långt i sitt arbete kring social

hållbarhet. I och med detta förstärks slutsatsen om att ett fortsatt samarbete i dessa

frågor, förslagsvis genom SABO, skulle vara till gagn för samtliga bolag inom

allmännyttan och följaktligen samhället i stort.

Purpose:

The purpose of this thesis is to present an example on how to evaluate the

social dimensions during the procurement phase for a building project within the

framework of LOU. There is a lack of objective methods to assess social sustainability

in public procurement today, while one of the purposes of the new law for public

procurement (LOU) is to enhance the social criteria within public procurement for

administrative authorities. The public utility is one of the administrative authorities that

within their field of work, assignment and magnitude can work as an enabler to create

socially sustainable residences and neighbourhoods.

Method:

To achieve the goal of this thesis a literature study has been conducted to

identify indicators and themes within social sustainability and how this concept is

approached these days within public procurement. To investigate how the larger

Swedish housing companies within the public utility relate to social sustainability a

multiple case study has been conducted by a document analysis of procurement

documents and semi-structed interviews of key figures within the projects.

Findings:

The findings show that the lack of consensus regarding criteria and

perspectives to define the social dimension and the fact that this concept usually is

categorised within broad and general notions are the reasons for absence of social

criteria within public procurement, not the law itself. By defining how the public utility

should approach social sustainability, regarding methods to e.g. enhance social

inclusion as well as physical design, there will be great potential to procure services

that increase the social sustainability within their residential areas. Examples of

conditions for new building projects are participation in a civil dialogue during the

projection, an enquiry regarding the physical designs effect on social sustainability and

competence or qualification measures regarding social sustainability within the

tenders’

company.

Implications:

Through further structured and targeted undertaking regarding social

sustainability within the public utility is it possible to develop objective methods to

approach these questions and transfer them between the companies. This thesis can be

the foundation by means how the public utility can make some progress with their work

regarding social sustainability.

Limitations:

The case study is limited to building projects located within the 15 largest

cities in Sweden implemented by companies within the public utility. Companies with

greater or less economic capacity than the companies within the case study are at

various stages regarding their work with social sustainability. As a result of this the

conclusion that cooperation within the public utility regarding social sustainability,

preferably through SABO, is reinforced and something that would be for the benefit of

the entire Swedish public utility and consequently for the society.